Stefan Swärd

Allt mellan himmel och jord

Det har varit en intressant debatt och samtal om höger- och vänsterevangelikaler. Och nu skriver jag några sammanfattande kommentarer och reflektioner.

Det är problematiskt att dela in kristna i de tre grupperna liberala-evangelikala-fundamentalistiska. Ett skäl är att stora grupper av kristna inte identifierar sig med någon av grupperna, varken katoliker, ortodoxa, eller pingstvänner använder dessa ord att beskriva sig själva.

Och sedan beror det på att ordet fundamentalistisk inte används av någon kyrklig gruppering idag vad jag känner till, utan används endast som ett skällsord över det man inte gillar. Flera av skribenterna har lyft fram John Stotts definitioner av fundamentalism som skillnad mot evangelikalism, och Clas Newman har också försökt att utveckla detta. Det finns dock en punkt som Stott tar upp som jag inte helt kan identifiera mig med, det handlar om eskatologin där jag menar att Bibeln inte är så entydig att det inte skapar utrymme för olika Bibeltolkningar (men jag delar Clas oro att det ska bli knäppa tolkningar, viss amerikansk influens kan utan tvivel klassas så), och Israelsynen (och även där finns extremvarianter, t.o.m. religionssynkretistiska). Jag tror också att på denna punkt är det ganska stor skillnad på amerikansk och brittisk evangelikalism. Men är beredd att fortsätta diskutera frågorna.

Jag tycker att jag i tidigare sammanhang tydligt har markerat mitt skarpa ogillande mot att kristen tro kopplas sammanhang med högerpolitiska värderingar. Att kristen tro starkt kopplas samman med tron på starkt militärt försvar, skepsis mot miljöengagemang, och ett starkt försvar för traditionella institutioner som kungahuset t.ex då har man passerat för vad som handlar om Bibeltro och ägnar sig åt renodlad politik. Och jag tycker att det är mycket olycklig att kristen tro politiseras på detta sätt. Däremot kan jag inte se det som högerpolitik att vara emot abort eller försvara äktenskapet mellan man och kvinna. Jag menar att det är en 2000-årig kristen tradition, man kan försvara utifrån skriften, och helt bejakas av de katolska och ortodoxa kyrkorna, och har inte hittats på av vare sig fundamentalister eller evangelikaler – det är bara sekulära medias nidbild att göra dessa frågor till högerpolitik och koppla det till fundamentalism.

Men Clas ställer frågan vad ska man då kalla sig. Jag tycker dock att ordet evangelikal inte är särskilt slitet i ett svenskt kontext, går man ut på gatorna i Stockholm och frågar folk vad de tycker om evangelikaler så vet de nog ingenting. Och det är främst EFK som har lyft fram begreppet i svensk kontext, men notera att EFK inte bara kalllar sig evangelikaler utan vi kopplar också ihop begreppet med baptism, karismatik, och missionsfokus. Man behöver också komma ihåg EFK:s historia och hur begreppet evangelikal utmejslades genom teologiska arbetet på missionsskolan under 70-80-talet.

Men även jag har problematiserat begreppen evangelikal-liberal-fundamentalist. Vad ska man då kalla sig? Låt mig få tänka högt, detta är inte EFK:s ståndpunkt, EFK:s teologiska hållning utmejslas inte på bloggdebatter. Varför inte kalla sig för Jesusefterföljare. Då kommer man bort ifrån den intellektuella och lärofokus som finns med de andra beteckningarna. Det kristna livet handlar om lära men så mycket mer, det handlar också om lärjungaskap, lydnad, efterföljelse. Och ordet visar att kristet liv är inte något statiskt, en fast punkt, utan det är en vandring, en resa. En pågående förändring. Och ordet Jesusefterföljare inrymmer både en stringent bibelsyn, bibelfokus, det handlar ju om att göra det Jesus har sagt – och det finns nedtecknat i NT, det inrymmer karismatiken – mycket av Jesu verksamhet handlade om det, det inrymmer missionsperspektivet, och det lyfter fram det baptistiska arvet – Jesus sade åt sina lärjungar att gå ut och göra alla folk till lärjungar och döpa dem, och forma en församlingsgemenskap av dessa lärjungar.

  • http://blog.bahnhof.se/wb938188 Jonas Lundström

    Mikael. Nicea och framåt.

  • http://mikaelkarlendal.pingstkyrkan.net/ Mikael Karlendal

    Jonas, bra då vet jag. Har tänkt skriva om treenighetslärans utveckling och kristologin, men tidskäl…. Det kommer!

  • http://www.kolportoren.com/ Joachim Elsander

    Stefan: Jag lutar mig tillbaka och njuter! Vilken bra blogg du har! Du nämner att du inte har några bilder och videoklipp men du har väldigt bra ämnen som lockar bra kommentatorer och det är värt väldigt mycket!

    Allt Gott!
    Joachim

  • Richard

    Maja jag tror att du missförstod mig. Med det jag skrev menade jag
    1. Att grunden för socialismen är ateistisk människan är inte beroende av Gud.
    2. Att socialismen i praktik inte har några väl fungerande, lyckade exempel istället avskräckande erfarenheter. Då menar jag på statlig nivå.
    3. Med det utopiska menade jag att många socialister har en god vilja med rättvisa och solidaritet med utsatta människor. Tyvärr funkar det inte sedan i realiteten. Anledningen till detta är att man har tagit bort Gud från ekvationen. Jag dömde inte utopin utan att praktiken förskräcker.

    Jag tror slutligen inte att man egentligen kan kalla sig för kristen socialist då motsättningen mellan de två ideologierna är för stor. Man borde nog kalla sig för något annat kristen vänster kanske.

  • Maja

    Hej Richard, jag tror att jag förstod dig men håller inte med. Det finns ingen ”grund” för socialismen annat än den som sitter i personen som använder begreppet. En ideologi utan mänsklig tillämpning är en meningslöshet att tala om, vilket jag tycker också att inkarnationen visar.
    Apropå din punkt nummer 2 så hävdar ju många socialister att socialismen aldrig tillämpats på statsnivå, analogt med många kristna som säger samma sak om kristendomen. Kina under nuvarande statsskick t ex är ju världens tydligaste exempel på kapitalism. Men jag tror inte heller att man kan dimpa ner ett färdigt paket med socialism i huvudet på folket, det finns ingen färdig metod som funkar. Social medvetenhet är ett långsamt arbete som kräver samtal och lyssnande och lek, tror jag; konsten kan väcka människan. Där ser jag ingen motsättning mot en tro på Gud och en anarko-socialistisk samhällssyn. För mig hör det ihop, omsorgen om nästan och att den minsta enheten är byggsten för helheten.

  • Richard

    Det blir här blev nog en lite märklig debatt i debatten men den har ju stora likheter med den andra som förs här. Att säga att det inte finns en grund för en ideologi känns en aning konstigt man kan väll inte säga sig ha en viss sorts ideologi och sedan inte ta hänsyn till historien utan helt frikoppla sig från den. Att socialismen aldrig tillampats på stats nivå håller jag inte riktigt med om, men förstår varför du tycker så men att blivit som det har blivit beror i så fall på att ekvationen inte går ihop man har plockat bort en av nämnarna, Gud, utanför Gud är människan ond och självisk och socialismen i praktiken är beroende av mänsklig godhet och den finns inte. Vi kommer nog inte att få se detta ske heller för som sagt socialismen räknar inte med Gud även om du gör det. Vad gäller din syn på social medvetenhet med omsorgen om nästan och att se till att alla har vad de behöver står vi på samma sida. Men jag tror inte att det finns något parti eller ideologi utanför Gud som kan detta på ett tilfredställande sätt. Vad gäller kristendom på stats nivå så är jag tveksam till detta men det skulle kunna funka men jag är inte säker på det då det involverar människor och de är inte helt att lita på.

  • Hannu Ruokola

    Maja! Undrar bara hur gammal du är? Har du någonsin studerat din lärofader, Karl Marx? Man kan aldrig som socialist svära sej fri från det mest grundläggande – Karl Marx. Marx är naturligtvis epokgörande i socialismens historia, som har sina tydliga rötter i Hegel. Det är rent nonsens, att inte bry sej om det, som är grunden för sin tro. De kristna har bibeln och kyrkans tro, socialisterna har Karl Marx och efterföljande Lenin och Stalin, som första gången på riktigt tillämpade Marx’ teorier i verkligheten och resultatet av det rena socialismen ser vi idag, fullt jämförbart med Hitler och hans ideologi!

    Att ta socialt ansvar i det politiska livet gör alla partier på sitt sätt och därför kan inte socialisterna kräva monopol på god social-etisk politik. De kristna har fullständigt motsatta ståndpunkter i sin politik, man tror på Gud och följaktligen bryr man sej om sin medmänniska. En socialist tror inte på Gud, utan på människan och människans godhet och man menar, att materialismen är medlet att nå utopin. Är det just syndens djupaste natur, som de första människorna mötte, att bli lik Gud? Här ser man tydligast vilken motpol socialismen är till den kristna tron! De kristna tror på människans synd och Guds dom över synden och frälsningen kommer endast från Gud genom Kristus.

  • Maja

    Nej *s* det håller jag med dig om! Att leva involverar människor och de är inte helt att lita på. :-)

  • Maja

    Hannu, jag är inte jämngammal med Karl Marx om det var det du undrade, är du det? Äldst vet bäst? :)

  • Hannu Ruokola

    Richard och ni andra. Jag vill att ni ska förstå mej rätt. Jag skrev, att det finns två ”riken”, samhället och församlingen och det råder olika lagar och ordningar inom dem. Det är fel att säga, att församlingen har någon militär verksamhet. Det tillhör samhället. Men poängen är att vi ska leva I VÄRLDEN som kristna. Inte isolera oss från samhällets olika funktioner, t.ex. politik, utbildningar, väpnat försvar, osv. Det tydligaste exemplet kan ni studera i Filemons brev. Hur Paulus bemöter slavägaren och slaven.

    Det kristna budskapet är inte att omstörta en samhällsordning, utan hur vi ska leva i den samhällsordning, som råder. Tänk på Pauli undervisning i Rom 13 just om dessa frågor! De första kristna kunde inte anklagas för att ta parti för det ena eller det andra, utan att de förkunnade frälsning i Jesus Kristus. I denna frälsning var alla lika som någon redan har citerat. Men det betydde inte, att man kunde störta samman det civila samhället i Kristi namn. Dessa två riken manifesteras just på detta sätt: 1) I Kristus är vi alla lika, slav som slavägare, 2) Samtidigt som vi kristna visar respekt för den rådande samhällsorningen. Så har jag uppfattat NTs samlade undervisning!

  • Maja

    Och sen finns det vi som kan tänka själva. Och då inser vi att vi är kallade att leva år 2009 och inte år 0 eller år 325 eller år 1517 eller år 1963. Och lägger ihop ett och ett och försöker göra en tolkning av vad Gud säger till oss genom alla sina röster, varav den viktigaste är levande nu och inte när NT sattes samman.

  • Hannu Ruokola

    Det finns en tydlig skillnad mellan den tro, som Maja representerar och den klassiska kristna tron, som erkänner Bibeln, GT och NT, som Guds Ord som auktoritet för alla tider. Då ligger stor betydelse i bibelforskning för att försöka RÄTT förstå bibelordet. Mitt tyckande är värdelöst, om det inte stämmer med Guds Ord och den klassiska tolkningen. Därför blir mycket ”tyckande” värdelöst, om det bara grundar sej på min nutid och mitt nuvarande förstånd.

  • Per

    Hannu, då tror jag att du helt fått NT:s samlade undervisning om bakfoten. I den tidiga kyrkan var det flera jobb som betraktades som helt omöjliga för den troende som ville liva i Kristi efterföljelse: t ex militär, eftersom man skulle döda, domare, eftersom det inte var ok att döma någon till döden, eller att jobba på teatern eftersom det ofta förekom pornografiska inslag. Med andra ord är ett rike överordnat för den troende vilket får konsekvenser för vilka val man gör. Paulus ord: här är ingen jude eller grek, är i sin tid oerhört radikalt. Att sen leva ut det på allvar kan ju få subversiv effekt, men en fredlig och icke- våldsam sådan.

    Återigen, var hittar du stöd för den militära verksamheten för den troende?

  • Maja

    Ja, det finns en tydlig skillnad mellan den som tror att Gud talar idag och den som tror att Gud en gång talat och därefter tystnat.

  • Hannu Ruokola

    Per! Du är pacifist? Vapenvägrare? Jag har vägrat vapen, men jag måste erkänna, att jag INTE kan motivera vapenvägran ur NT. Det saknas tydliga exempel, att man ska vägra vapen. Jag tänker på soldaterna, som kom till Johannes Döparen, Inte den minsta antydan att de skulle avsluta sin militära bana! Utan att prata om Kornelius! De kristna levde i samhället. När Paulus skriver i Rom 13, talar han om ”överheten” bär sitt svärd, omfattar hela samhället, även samhällets militära försvar. Överheten står i Guds tjänst som Paulus skriver.

    Per, jag har gått genom det, som du har nu. Jag trodde, att de kristna ska isolera sej från samhället och i detta fall, det militära försvaret. Jag ville helt avstå från att stödja den militära verksamheten, det var ärligt menat, men det var ett haltande försök. Du är också en del i det militära försvaret, du betalar skatt och genom de medel, som du betalar, rustar man upp det svenska militära försvaret. Hur mycket du än försöker isolera dej i din helighetssträvan från svenska samhället, blir du dock en svensson, som ger sitt stöd för vårt samhälle. Eller är det så, att du vill slippa ”det smutsiga jobbet” och låta andra sköta det. Inte precis kristet och solidariskt. Jag tror, att den här sortens helighets strävan är fel väg. Som jag har påpekat, att i frälsningen i Kristus är vi alla lika, därför kan vi med frimodighet leva ärligt och kristet i det samhälle, som vi lever i.

    Tänk på alla de bekännande kristna, som verkligen tar sin tro på allvar och är officerare i svenska försvaret! Ska du säga till dessa: ”Ni har valt fel livsbana. Skrota det militära!” ??

    En annan allvarlig fråga är, hur skulle det se ut, om man i större utsträckning, skulle vägra vapen? Jag skojar inte! Är detta din privata etik, som du menar vara kristen? Kristen etik är allmänt, som du kan rekommendera för alla människor eller hur?

    Det militära och rättsväsendet är samhällets legala funktioner och det går inte jämföra med pornografi. Eller vad menar du? Jag känner till, att anabaptister på 1500-talet och vidare vägrade vapen och vägrade svära ed i domstolen, men reformatorerna tog tydligt avstånd från dessa åsikter. Anabaptisterna var i många fall isolationister, som byggde sin tro på att isolera sej från det omgivande samhället. Du kan jämföra klostertanken i RKK med deras idéer. Lite som Maranata i våra dagar.

  • Olov

    Hannu: Du skriver:

    ”Tänk på alla de bekännande kristna, som verkligen tar sin tro på allvar och är officerare i svenska försvaret! Ska du säga till dessa: “Ni har valt fel livsbana. Skrota det militära!” ??”

    Svar: Ja, varför inte, om det är sant? Sedan kan man naturligtvis låta detta bli tydligt inför Ordet, i kärlek och under gemensam bön. Vi ska inte kasta sten på varandra, var sig det handlar om riktiga stenar eller ”sanningar”.

    Du skriver vidare:

    ”En annan allvarlig fråga är, hur skulle det se ut, om man i större utsträckning, skulle vägra vapen? Jag skojar inte! Är detta din privata etik, som du menar vara kristen? Kristen etik är allmänt, som du kan rekommendera för alla människor eller hur?”

    Svar: Om man vägrade vapen ”i större utsträckning” skulle man rimligtvis minska våld och död på jorden, och det är något gott!

    Du har misstagit dig ordentligt när det gäller detta, Hannu, men låt oss fortsätta att prata om det här med förvar, patriotism, vapen och alla de frågor som hör ihop med tanken på ”det rättfärdiga kriget”. Men vi kanske ska be broder Stefan att han startar en sådan tråd, vi ska nog inte ta över denna tråd och börja föra en helt annan diskussion.

  • Hannu Ruokola

    Olov och Per! Menar ni, att Sverige inte behöver militärt försvar?? Och dra ärlig konsekvens av era åsikter!

  • Olov

    Hannu: Frågan är fel ställd. Du pratar som om du vore kung eller furste över ett världsligt rike, ett rike som gör anspråk på mitt liv och på min lydnad till Gud. Och givet det perspektivet så blir svaret självklart. Men det finns ett annat perspektiv, det kristna perspektivet, lydnadens och efterföljelsens väg. Det perspektivet innebär att Jesus är Herre, han är min kung, och han kallar sitt folk att följa honom på kärlekens och icke-våldets väg. Man kan, som bekant, inte tjäna två herrar, och om kejsarens – eller kungens eller statsministerns – vilja krockar med Guds vilja så som den har uppenbarats i Jesus, då vägrar vi att lyda kejsaren! Där blir vårt svar: man måste lyda Gud mer än människor.

  • Per

    Kan bara instämma med Olov, mycket kloka synpunkter. Det vore väl utmärkt om alla vägrade att befatta sig med vapen, ”Ty den om tar till svärd kommer att förgås med svärd”, som Jesus tillrättavisar Petrus. I övrigt kan inte heller jag förstå det där vurmandet för nationalstaten och medföljande patriotism.

  • Richard

    Är inte helt färdig med mina tankar och var jag personligen står när det kommer till frågan om pacifism. En fråga som dyker upp är vad gör man när det dyker upp någon som Hitler ska man bara använda civil olydnad då. Tycker att det inte är helt lätt att ge ett hållbart svar där från en pacifistisk ståndpunkt.

  • BW

    Kan det kanske vara så att även Gud kan vara ”pragmatiskt”? Kan detta vara en anldedning till att inte Gud gick till rätta med exempelvis slaveriet som var en accepterad och integrerad del av det antika samhällsbygget? Och vad hade hänt om Jesus eller Johannes döparen eller för all del den första kristna församlingen skulle säga till dom romerska soldaterna att bryta sina soldatlöften och lämna militäryrket? Då skulle kanske Jesus och Johannes döparen blivit dödade innan dom hunnit utföra sin uppgift och församlingen blivit kuvad i sin linda. Gud vill inte krig, mord och dödande men uppenbarligen tillåter han det till dess att en bättre ordning kan införas (i det tillkommande tusenårsriket).

  • http://www.brefvet.com Gunnel

    Stefan Swärd
    För mig som intresserad av teologi från och med år 2000 låter hela din Blogg och alla kommentarerna som Björn Hellbergs kunskap inom idrotten d.v.s. han kan varenda match bakåt i tiden och varje spelare och varje mål. Som domare i På spåret var han suverän..

    Jag vill fortfarande veta skillnaden på dubbel utgång och dubbel predestination. Anser inte att jag fått svar varken av Mikael Karlendal eller någon här på denna Blogg. Om Mikael har frågat vart EFK är på väg så undrar jag vart Pingströrelsen är på väg och alla vi postmissionare.

    Tillbaka till ORDET om vår frälsning! Tillbaka till bibeln!

  • Olov

    Gunnel: Dubbel utgång syftar på läran att alla människor kommer att ”gå ur tiden” på endast två sätt: Dom eller frälsning, och detta är oåterkalleligt. Dubbel predestination syftar på läran att Gud har förutbestämt båda dessa öden för alla människor.

  • http://www.brefvet.com Gunnel

    Olov
    Så långt kan jag också. Det jag efterlyser är bibelundervisning, när det knappast finns någon bibelkunskap kvar. Jag kan inte hitta stöd för dubbel predestination. Då skall inte församlingsledare röra till det med hur olika kyrkoledare tolkat genom tiderna.
    Tillbaka till bibeln!
    (Mest bibelkunskap har väl dom i LBK men dom förespråkar barndopet.)

  • Olov

    Gunnel: Det är helt riktigt att det inte finns något ”bibelstöd” för dubbel predestination. Och det är väl skönt!? Dubbel utgång, i någon variant, är ju däremot en mer biblisk idé.



Subscribe to Stefan Swärd