Stefan Swärd

Allt mellan himmel och jord

Har idag skrivit en krönika i tidningen Världen Idag som du hittar här. Jag tar där upp om SOM-institutets senaste undersökningar, som jag kommenterade här på bloggen för några dagar sedan. Frågor som gäller familjen uppfattas som helt avgörande eller mycket viktigt av 94 procent av svenska folket och endast 1 procent anser det inte vara viktigt. God hälsa uppfattas också som helt avgörande eller mycket viktigt av 94 procent av svenska folket och endast 1 procent anser det inte vara viktigt.

Religiös tro uppfattas som helt avgörande för 5 procent av svenskarna och 12 procent anser det vara mycket viktigt,  och 75 procent tycker att det inte är viktigt. Politiskt engagemang anser 1 procent av svenskar är helt avgörande.

I krönikan ställer jag frågan om inte vi i kyrkorna mer bör tänka på detta när vi utformas församlingens evangelisation. Hälsofrågor och familjefrågor är de helt avgörande frågorna för svenskarna, och bör vi inte anknyta till detta när vi presenterar evangeliet om Jesus?

  • Robert

    Jo

  • Olov

    Nej, det tror jag inte är särskilt viktigt. Evangeliet har en annan kraft, det inte bara ”svarar på behov” som har producerats i samtiden, det ställer allt på ända och introducerar helt andra frågor, helt nya behov! Ganska ironiskt förresten, att just du för fram det här argumentet, Stefan. Paul Tillich, som brukar kallas ”liberalteolog”, utformade just den här typen av ”korrelations-strategi” när det gällde att kommunicera evangeliet i samtiden. Man skulle ”korrelera” evangeliet med samtidens frågor och behov. En liberal evangelisations-strategei således! Teologer som har betonat evangeliets inneboende kraft, dess uppenbarelsekaraktär, har inte varit lika övertygade om denna strategi, eftersom den riskerar att vattna ur evangeliet på sin särart, sitt uppseendeväckande och chockerande budskap (läs korsets teologi) och byta ut för ett innehåll som ”folk kan relatera till”, dvs lite allmänna småborgerliga funderingar om livet. Kanske en tanke värd att begrunda?

  • Anna-Karin

    Frågade man om religiös tro eller livsåskådning? Det kan vara skillnad hur man uppfattar de två termerna.

  • Thomas Arvidsson

    Stefan: Intressant tanke.
    Olov: Håller med dig om att vi inte får blanda bort evangeliet, MEN att lägga en tonvikt på frågor som är viktiga för svensken idag, behöver inte vara ”liberalteologi” – snarare att vara ”miljömedveten” och ha en vilja att nå fram med Jesu budskap.
    Fast helt klart finns det ett dike som väst-kyrkan redan besökt, nämligen Jesus som den store ”terapeuten”. Då vi talar om att människor inte längre behöver förlåtelse utan förståelse. Att må bra, till vilket pris som helst, blir målet i livet.

  • BW

    Olov: Vadå ”liberal evangelisations-strategi” – rent tekniskt kanske om du relaterar till Paul Tillich. Så länge församlingen behåller fokus på sitt uppdrag kan det väl inte vara fel att skapa nya kontaktytor till icke-kristna, t.ex. genom kurser som behandlar äktenskap och samlevnadsfrågor och kanske även hälsofrågor. Inte tror jag heller att dessa frågor bara är ”lite allmänna småborgerliga funderingar om livet” som du formulerar det. Då kan man ju få möjlighet att presentera det kristna budskapet och den kristna synen på dessa frågor och självklart skapa relationer till icke-kristna. Detta med att bygga förtroendefulla relationer med icke-troende är en kärnfråga för kyrkan i dag. Men om vi av rädsla för att tappa bort evangeliet avstår från ”korrelationsstrategin” kanske vi förlorar en möjlighet att nå ut.

    Vi kan ju fråga Herren själv om han välsignar en sådan strategi. Om han säger ja så är det ju bara att köra på. Varför får jag i bland känslan att många teologer tappat bort relationen med den levande Guden som kan tala till oss mitt uppe i allt sitt teoretiserande? Jag har 0 poäng i teologi men nog är det väldigt intressant att få höra vad en teolog tycker om mina åsikter. Är risken extra stor för teologer att inte se skogen för alla träd?

  • S-E Sköld

    Anden är en och densamma, och kan tala till varje ny tid; om Han får. Men i vår tid, är det – inom kristeheten – i långa stycken som Lewi Pethrus en gång varnade för, att det mänskliga på nästan varje punkt skymmer bort det gudomliga.

    Köttet – mänskliga gåvor och talanger – sitter i högsätet -i stället för Huvudet Kristus, som genom Anden verkar Sina verk genom alla Sina lemmar: det konungsliga prästerskapet, som är det enda prästerskap som NT känner till.

  • Per-Erik Johansson

    I en syn förmedlades att fem verktyg; lien, yxan, hyveln, stämjärnet och kniven hade förlorat sin skärpa och egg genom att användas på fel sätt. I anslutning till dessa fanns en gammal man med en slipsten beredd att skärpa eggen om någon ville det. Ordet, sanningen, förvanskas och är inte längre det tveeggade svärdet skulle skilja på sanning och lögn. Ordet anpassas på divese sätt, det är inte längre självklart i församlingen att människor utsatta för övergrepp är de som får uppmärksamheten utan istället så erbjuds förövaren stjäla-vård. Jer. 23:14
    Lien är det skär av, resten formar, låt verktygen bli skarpa igen under Den helige Andes ledning, inte via frågeformulär.

  • kjell

    Per-Erik

    Det finns många gamla män med slipsten i våra församlingar men ingen behöver dom

  • http://davidstankar.wordpress.com David Johansson

    Existentiella frågor som utvecklas bland människor ser olika ut från tid till tid och kontext till kontext. Kyrkans uppgift är ju bl a att besvara dom frågor som uppstår. Här ser jag Paul Tillich och hans sk korrelationsmetod som ett redskap. Teorin innebär ju ett samspel mellan människans existentiella frågor och den gudomliga uppenbarelsen. När människans existentiella frågor möts av uppenbarelsen/teologin, så sker en korrelation.
    Jag menar att teologins uppgift är att formulera ett språk som berör människans existens och samtidigt uttrycker grundläggande teologiska tankar.
    Det blir bara meningsfullt så länge det finns ett samband mellan trons svar och de frågor som växer fram i samhälle och kultur. Kyrkan måste addressera aktuella frågor och inte svara på frågor som ingen ställt.
    Jag anser att det kristna budskapet behöver samspela med människans livssituation för att kunna fungera som en hjälp i livet. Om inte det mötet/samspelet äger rum, så finns risk att det kristna budskapet passerar förbi eftersom det inte finns någon anknytning mellan den kristna erfarenheten eller det kristna språket och människans erfarenheter.

  • http://helapingsten.wordpress.com/ helapingsten

    Som jag skrev tidigare: En grej som är intressant att notera är att särskilt tonåringar är djupt fascinerade av Jesus, men sjukt trötta på kyrkan. Om kyrkan blir mer Jesuslik får vi väckelse.

    Att folket är intresserade av familj och hälsa kan man ha med i beräkningarna genom att undervisa om kommunitetsliv och den kristna brödrskapstanken samt helande och evigt liv.

  • http://himmelochjord.swedmedia.se stefan

    Olov,
    intressanta synpunkter, och jag håller med dig om evangeliets radikalitet och att det utmanar allt. Frågan är om det utesluter att man anknyter till människors behov och frågor när man presenterar evangeliet. Det hela måste ju också landa i en konkret verklighet på lokal församlingsnivå. Och frågan är hur Tillich-modellen fungerar i praktiken.
    Anna-Karin, det var ordet religiös tro som användes inte livsåskådning. Livsåskådning är ju ett mycket vidare begrepp.
    hälsar
    Stefan Swärd

  • BW

    I den stad där jag bor har både den EFK-församling jag tillhör och även sionförsamlingen anordnat kurser för par som vill bearbeta och utveckla sina parrelationer. Man vände sig alltså inte specifikt till gifta par. Detta var jag kritiskt emot och jag ställde frågan om Gud kunde välsigna detta då jag menade att man på detta sätt indirekt legitimerade samborelationer. Jag kände mig som något som katten hade dragit in när jag ställde dessa frågor. Men å andra sidan har jag inte själv bevistat dessa kurser så jag kan ju inte bedöma hur upplägget varit. Dessa kurser har tydligen funnits i flera år och det enda jag vet är att de som hållit i dessa kurser varit kristna personer som jag har gott förtroende för. Jag tror att det är studieförbundet Bilda som står bakom dessa kurser men jag vet inte säkert. Jesus umgicks med syndare och kunde i dessa sammanhang peka ut den rätta vägen. Jag är inte så säker i dag att min kritik var befogad. Det heter ju att av frukten känner man trädet och det skulle vara intressant att veta om man genom dessa kurser kunnat leda icketroende till tro och sambos till äktenskap på grundval av en personlig tro och förståelse för den kristna synen på äktenskapet. Staden heter förresten Linköping. Är det någon som har något mer att tillägga om detta?

  • http://www.stnkavtvivel.blogspot.com Leif Ekstedt

    Det skiljer sig åt inom våra samfund. En del lever med i gudstjänsterna.
    Skall vi säga att det är sättet man presenterar sin religiösa tro.
    Under vanliga Svk -gudstjänster är det ganska tyst. Det går sin gilla gång efter
    kyrkans planerade agenda. Det ger många trygghet- inget speciellt händer.
    Men nog skulle det sitta fint med tändande gnistor även i Svenska Kyrkan under predikan. Men halva styrkan ser riten som viktigare än kommunikationen med sina gudstjänstdeltagare. Kan man inte både kommunion och kommunikation vid samma tillfälle?

  • http://www.kastasten.se Thommy Bergenwall

    Har själv varit på en ofrivillig resa inom svensk akutsjukvård dom senaste 11 dagarna,där det har visat sig att många av dom som varit inblandade i mitt liv dessa dagar ,utgör en del av Guds sköna medhjälpare.

    Själv ägnade jag min vakna och stundtals klara tid med att vittna om Jesus, hör och häpna han är inte främmande för någon och dom flesta är glada för förbön och omtanke.

    Vi får möta människorna där dom finns och där dom finns, finns det behov .

    Ingen blir arg om man visar omtanke och kärlek och alla vill väl vara friska,kan jag tro.

    Vi gör det igen, vi går ut och gör vårt bästa för vår nästa.

    V v v v Thommy Bergenwall.

  • Richard

    Det är väll inte liberalteologi att lyfta fram Guds klara budskap om familjen och om hälsa, det konstiga är ju att det inte har lyfts fram mer och på ett relevant sätt tidigare. När det gäller familjen och vad Guds vilja är på det området är det väll utomordentligt om det kan leda folk fram till omvändelse och förvandlade liv. Ordna riktiga familjegudstjänster som riktar sig till alla åldrar med drama, predikan och med vittnesbörd om förvandlade familjer som kyrkans medlemmar kan bjuda in grannens hela familj till. Det finns så många trasiga familjer i Sverige idag att det vore typ självmål att inte ta vara på det.
    Som alltid behöver det till mycket bön inför ett sådant skeende.

  • Staffanw

    Stefan har helt rätt – kyrkan, och vi kristna, måste med en öppen attityd delta i det offentliga och globala samtalet som förenar alla grupper som har någonting att säga om människans öde i vår gemensamma värld, om människans kallelse att leva på ett ansvarsfullt sätt i detta. Om inte, kommer kyrkan alltmer att hamna i utkanten av vårt kulturliv. Kyrkan måste också initiera en både engagerad och välinformerad debatt om de stora teologiska frågorna – om gudsbegreppet och om människans sökande efter ett personligt möte med Gud. Och tydligt beskriva vad som är det kristna bidraget till en ekologiskt hållbar framtid för vår jord, eller hur vi kristna ska förhålla oss till den allt snabbare utvecklingen i genteknologin, eller till uppkomsten av en tvåtredjedelsvärld i vilken två av tre människor har arbete, inflytande och fritid, medan en av tre är utestängd från den ekonomiska och kulturella utvecklingen, eller den kristna synen på icke-kristna religioner. Frågor som kräver en tydlig kristen orientering och röst i dagens offentliga debatt.
    SOM’s siffror till trots, det finns idag en stor längtan efter att möta Gud, enskilt eller i grupp. Och också ett nyvaknat intresse för teologiska frågeställningar i en allt mer komplex verklighet och livssituation som ständigt kräver nya etiska beslut från oss. Kyrkan har här en viktig teologisk uppgift – att bjuda på den profetiska, kritiska, självkritiska och konstruktiva reflektionen över trons mysterier och väcka förväntningar som hjälper både den kristna kyrkan och människorna att orientera sig bättre. I dag har vi hamnat i en defensiv, med ”omöjliga” strider om HBT-frågor, inbördes tjabbel och hårda ord. Vem blir attraherad av sådant?

  • Maja

    Jag tycker det är helt underbart när någon påpekar att det här nyttotänkandet med kristendomen är liberalteologi – fråga Schleiermacher vad kan tyckte om nyttotänkandet – och sen läsa reaktionerna här hos er rättrogna som kommenterar. Det är en högtidsstund. Jag lutar mig tillbaka och ler.

  • http://jdfk-kefas.blogspot.com/ Michael G. Helders

    Finns det inte en helhet syn? Varför måste det ena utesluta det andra?
    Att t.ex använda hälsofrågor och familjefrågor för att föra fram det positiva med kristendommen behöver ju inte utesluta predikan av evangelium i sig själv, utan som jag ser det så behövs båda saker- evangeliet är det allra viktigaste, men det behöver inte betyda att man ska undvika att ta i frågor som folk tycker är viktiga.

  • BW

    Håller med dig Helders!

  • Olov

    De flesta här kan alldeles för lite om liberalteologi! Det har mest blivit ett skällsord bland fundamentalister. Läs Tillich, ni kanske kommer att älska honom! Men vet åtminstone om att en förnyare av det evangelikala perspektivet, tillika 1900-talets störste teolog, avskydde just dessa korrelationstankar, han kopplade dem bland annat till tilltron till ”naturlig teologi”, Guds immanens, kulturnärheten osv, som existerade i nazityskland och som enligt honom banade väg för ”de tyska kristna”, dvs en fullständig pervertering av evangeliet.

    Om man är starkt dragen till en korrelationsmetod avviker man från historisk evangelikal förkunnelse av evangeliet. Detta egentligen inte sagt som en kritik av korrelationsmetoden som sådan, utan bara för att påpeka det ironiska i att det är Swärd som för fram de här tankarna (jag vet såklart att hela frikyrkligheten är inne på det spåret, och hur ”självklart” det är osv).

    Och så en fråga till Richard. Vad menar du med det här: ”Guds klara budskap om familjen och om hälsa”? Kan inte du skriva ut vad detta klara budskap handlar om, och var man kan finna det i den Heliga Skrift? Jag måste erkänna att jag aldrig har stött på det. Är det några ”versar” du tänker på, eller handlar det verkligen om bibliska teman, sådant man kan läsa ut av substantiella bibliska textavsnitt?

  • Olov

    Glömde! Det är så klart Karl Barth jag syftar på ovan!

  • BW

    Jag känner att jag, liksom Nils nyligen gjorde, vill tillkännage att min bloggningstid nu är över. Har sällan ”känt” så tydligt som nu att jag ska lämna detta medium och gå vidare. Kanske är det någon som bett till Gud att jag ska sluta och nu fått bönesvar :)

    Bon voyage!

  • http://jdfk-kefas.blogspot.com/ Michael G. Helders

    BW

    Tycker det skulle vara trist om du slutar dela med dig av din tro och åsikter, åtminstone jag tycker om att läsa dina kommenterarer, och har lärt mig mycket av dem.

    Är inte vi kristna allt för känsliga?
    http://www.youtube.com/watch?v=fSrZVF3FEUQ – tycker Mark Driscoll har ett poäng.
    – inte riktat åt dig BW…men vist är vi inom frikyrkan allt för feminina?

  • Olov

    BW: Är det ”feminina” något negativt? Har inte Gud skapat människan till sin avbild, till man och kvinna? Eller är mannen den gyllene normen för det sanna, rena och sköna? Förklara dig gärna. Personligen älskar jag det feminina, ur många olika aspekter.

  • Johan

    Leif Ekstedt: ”Det skiljer sig åt inom våra samfund. En del lever med i gudstjänsterna.
    Skall vi säga att det är sättet man presenterar sin religiösa tro. … Det ger många trygghet- inget speciellt händer. … Men halva styrkan ser riten som viktigare än kommunikationen med sina gudstjänstdeltagare. Kan man inte både kommunion och kommunikation vid samma tillfälle?”

    Du belyser den vanliga missuppfattningen som frikyrkliga har inför ett liturgiskt firande av en mässa. Det liturgiska firandet inom Svk är ett arv från den Katolska Kyrkan. Du skriver om ”sättet att presentera sin religiösa tro” och drar slutsatsen att den presenteras dåligt med ett liturgiskt firande. Men du missar, att huvudmålet med att fira en mässa inte är att presentera den religiösa tron.

    Du skriver att ”inget speciellt händer” vilket det kan tyckas från ett frikyrkligt perspektiv. Men från de historiska kyrkornas perspektiv blir det helt absurt att säga att inget händer under mässan. För der vore som att bagatalisera det faktum att nattvarden aktualiserar Kristi offer, och förenar oss med Kristus som ger oss del av sin kropp och sitt blod.

  • S-E Sköld

    Stefan: ”Frågan är om det utesluter att man anknyter till människors behov och frågor när man presenterar evangeliet..”

    Människans grundläggande behov – i förhållandet till evangeliet – är alltid detsamma, ner genom tiderna, nämligen att hon är en evig varelse i en förgänglig gestalt. Hon har m.a.o. en evig själ, som JESUS kommit för att rädda inför evigheten; för att hon inte skall ”gå förlorad”. Det är detta som är ”pudelns kärna” och korsets plats -och behov i varje människas liv. Hon måste bli frälst; ”född på nytt”.

    En annan sida av saken, är att de redskap, det allmänna prästerskapet, som Anden främst vill använda för detta Sitt räddningsarbete, alltid är samtida med dem som skall räddas. De behöver m.a.o. inte någon forskningsrapport för att veta hur samtidsmänniskorna har det: deras medmänniskor. De finns ju själva med i samma verklighet, överallt.

    De enda som inte sällan lever i något slags isolat från den verkligheten, är prästerna och pastorerna och de talar gärna om utredningar och rapporter som visar hur samhället utanför kyrkan mår och pekar också på vikten av, att ha ett språk som kommunicerar med samtidsmänniskorna; som om de inte själva vore samtida…?

    Erik Edin – LP-stiftelsens mångårige föreståndare – insåg t.ex. tidigt, att de allra bästa på att vinna de utstötta, missbrukare och andra, var de som själva varit i samma eller liknande situation. Den insikten kom antagligen först genom Lewi Pethrus, som anställde Erik Edin.

    Detta slags räddningsarbete förutsätter att de allmänna prästadömet är på banan; ett prästerskap som i vår tid mestadels hålls tillbaka av de anställda prästerna/pastorerna, proffsen s.a.s. Men ofrånkomligt är, att folkväckelse kommer genom folket; och det innebär att ”fotfolket” måste upp ”på banan”. Det ”allmänna prästadömet” måste m.a.o. läromässigt återupptäckas och återupprättas.

    Detta är Andens/Guds huvudväg för att kunna rädda vårt folk.

  • http://nope Dan

    Haha alla har ju rätt här inne nu e de bara o gå ut och praktisera…. :)

  • Olov

    S-E Sköld: ”nämligen att hon är en evig varelse i en förgänglig gestalt. Hon har m.a.o. en evig själ”. Det här är intressant. Och låter som en kristen variant på Platon, snarare än NT-författarnas budskap om frälsning. Vart får du detta ifrån, alltså att människan är en evig varelse och att hon har en evig själ? För om det är något bibelns författare framhåller så är det väl att människan är dödlig, förgänglig, och att evigt liv är en gåva, endast Gud är evig i sig själv. Det här får du förklara, och då inte med en bibelvers utan jag skulle vilja se vilka textsammanhang du syftar på.

  • Anna-Karin

    Men Mr Helders i post 23:
    Så du vill fylla ”kyrkan” med muskelbiffar som kör monstertruckar…..? Själv föredrar jag ”feminina” män med kanske mindre muskler men med mer utvecklad förmåga till empati, samarbete, att lyssna och dela med sig. Eftersom vi inte längre bor i grottan behöver vi inte längre lika mycket muskler, nu gäller det att utveckla hjärnan, något som vi femininer länge varit bäst på!! :-)

  • Anna-Karin

    Stefan S i post no 11:
    Ja, livsåskådningär ett vidare begrepp men kanske mindre värdeladdat för många människor. Om man frågar ”mannen/kvinnan på gatan” om religiös tro så får man fler negativa svar än om man frågar om livsåskådning. I min hemby fanns en busschufför som ofta frågade skolbarnen hur de hade det med Gud. Han öppnade inte bussdörren föränn man svarat. Det var mycket obehagligt IMO. Om man frågar en människa med en sådan erfarenhet om vikten av religiös tro är risken större att man får ett nej än om man frågar om inställningen till vikten av livsåskådning.

  • BW

    Tack Michael, för dom vänliga orden. Det är en allmän uppfattning att det är ett dåligt karaktärsdrag att inte stå vid sitt ord så mitt rykte blir väl fläckat nu när jag ändå svarar, men i Skriften kan vi läsa att Gud ibland ångrar sina beslut och vem kan påstå sig ha högre moral än Gud själv? Vi får väl se om min debattlust blir triggad igen i framtiden.

  • kjell

    Anna-Karin 29

    Dom utan muskler tänker bara på karriär och har mindre empati

  • Staffanw

    Anna-Karin, begreppet livsåskådning är säkert mindre värdeladdat än tro eller kristen tro. Men begreppet står ju för något helt annat – humanisterna har ju också en livsåskådning – sekulär humanism – där man helt avstår från eller förkastar religiös tro. Agnosticismen är en livsåskådning, men ingen religiös tro. Däremot är det viktigt att betona att kristen livsåskådning inte enbart handlar om religion, utan handlar om hela det sammanhang vi lever i, våra relationer till andra människor, till det samhälle vi lever i. Därför är det så viktigt att vi oftare lämnar kyrkorummet och möter människor i alla olika sammanhang, och öppet och frimodigt står upp för vår tro.

  • S-E Sköld

    Olov, Bibeln berättar att Människan lever efter döden; inte med sin jordiska kropp naturligtvis utan i en ”oförgänglig”. Den berättar också, att hon kan tillbringa den evigheten på två alternativa platser: tillsammans med satan och hans änglar, eller tillsammans med Honom som skapat henne, och hans änglar.

    JESUS kom för att rädda henne till det senare alternativet; det första tillhör vi ju utan att vidta några åtgärder: ”Den som har Sonen han har livet, den som inte har Sonen, har inte livet”. Och livet i det här fallet är det eviga livet hos Gud, som hon genom tron på JESUS fötts in i; hon är m.a.o. ”född på nytt”.

    Därför talar Guds Ord om ”Guds barn och djävulens barn”. Guds barn är ”födda på nytt”, genom tron på JESUS Kristus.

    Mvh

  • http://jdfk-kefas.blogspot.com/ Michael G. Helders

    BW:

    Ok jag gick väl lite för långt, ber om förlåtelse för det. Tycker absolut du ska stanna kvar, du hör ju bland de ”sunda här”!

    Anna-Karin:
    😀 – haha…postade fel video (se den jag hade tänkt på min blogg)….Nåja jag tror inte manlighet och stora muskler hör ihop! Men just i det här tillfället och syftet med videon var ju med tanke på hur känsliga vi inom kyrkan är, vi klarar inte motgång, vi klarar inte av att bli motsagd, vi klarar inte av hårda debatter, utan vi önskar allt ska vara mys pys- typ som ett pyjamas party. Jag är inte säker på att de Guds män vi hittar i Bibeln hade den inställning på allt.
    När en av de mest populära manliga predikanter har blonderat hår, använder mer smink än min fru, och är mer feminin än en vanlig transvestit så visar det ju lite på hur feminint det har blivit i kyrkan.

    Stefan Swärd:
    http://jdfk-kefas.blogspot.com/2009/07/paul-washer-loosing-your-children.html – ta gärna en titt på denna undervisning kring hur hur familjelivet borde fungera. Åtminstone den bästa undervisningen jag har fått kring det här ämnet så här långt.

  • olov

    S-E Sköld: ”Olov, Bibeln berättar att Människan lever efter döden”. Vart står det?

  • S-E Sköld

    JESUS: ”Den som tror på mig, skall leva om den än dör”.

  • Olov

    S-E Sköld: Underbart citat! Men det svarar ju inte på frågan. Den som tror får evigt liv som gåva av Gud. Ja! Men det betyder ju inte att ”människan” är en evighetsvarelse och att hon har en ”evig själ”. Tvärtom! Utan Guds gåva förgås människan i sin förgänglighet. Och det var ju det frågan gällde. Återigen, kan du visa mig lite texter på det här med människans eviga natur, och detta med en odödlig själ som alla människor skulle besitta?

  • S-E Sköld

    Det här meningsutbytet går vid sidan av ämnet; men den rike mannen kunde ”se” Lasarus och Abraham, efter döden: och ville varna sina bröder på jorden för det trista ställe han själv hamnat i efter jordelivet: ”detta pinorum”.

  • S-E Sköld

    Vägen till väckelse, går på knä: d.v.s. bön, sa en gammal, beprövad och erfaren, gudsman till mig idag. Frågan är, hur många som går fram på den vägen? Går t.ex. de krsitna ledarna i täten på den vägen. Själv har jag inte sett några exempel på det i vår tid, snarare tvärt om.

  • C

    Jag har för mig att Lewi Pethrus sa att om det enbart berodde på bön skulle väckelsen kommit för länge sedan (iofs på 70-talet). Jag menar, be gärna och mycket, men tro inte att det gör att man ska sluta tänka, vilket jag tycker sker ibland.

  • Olov

    S-E Sköld: Ok, du finner stödet för människans och själens odödlighet i en av Jesu liknelser, som ju inte alls användes för att propagera en odödlighetslära utan som handlade om något helt annat? Magert bibelstöd kan man tycka.

  • O.K

    Olov

    Läs Dan 12:2

  • Olov

    O.K. : Jag har läst. Men här finns heller inget stöd för tanken på människans och själens odödlighet. Här står det däremot att alla en dag ska stå inför Guds dom – en lära som sedan uttrycks med stor tydlighet i NT – och att det finns två utgångar som är av evighetskaraktär. Evigt liv lovas till dem som består domen, och ”evig smälek” till dem som inte består. Lägg märke till att detta är en handling av Gud, det handlar inte om att människan som sådan skulle vara en ”evighetsvarelse”.

  • Per-Erik Johansson

    Hoppas att ingen har undgått att se världen utanför skärmen. I en tid då våld, missbruk (både drogrelaterat och icke drogrelaterat) florerar och avslöjas i sammanhang, bland människor och i familjer man ”minst anar” har Du som bekännande kristen ett val. Vem ser du först? den som slår eller den som blir slagen? Familjen i församlingen, du blundar väl inte och går förbi? Tror inte att det behövs undersökningar för att ”se”, tror att det räcker att be om öppnade ögon. Frågan är mer vem man vill ha med i församlingen, den som attarheras av en viss populär-aktivitet eller den som har det jobbigt. ”Statusfråga”?

  • O.K

    Olov

    Ordet liv används för livet med Gud vi är skrivna i livets bok som exempel för övriga står det dödsriket eller gehenna men plågan är evig När du vill leta efter något så är biblisk ordbok mycket bra särskilt om du minns vissa ord eller meningar så kan du snabbt hitta stället jag vet inte om den finns annat än till 1917 års översättning

  • Richard

    Till Olov Jag tycker i alla fall att man i Ordet kan se att Gud har något att säga om familjen och även om god hälsa här kommer några bibel ord angående familjen.
    1 Mos 2:24
    Ef 5:22-33 6:1-4
    1Tess 4:1-6
    1 Tim 5:8
    Ords 31:10-31
    Mark 10:6-12
    Luk 15:11-32
    Sedan ger väll Guds ord oss alla tröst och hopp och det gäller väll även familjen. Ledsen att jag kan ge dig ett mer uttömmande svar men det beror enbart på tids brist. Vad gäller hälsan så finns bland annat alla helanden som beskrivs i nya testamentet och även Guds riktlinjer för ett sunt leverne och även vägen dit med befrielse från olika destruktiva begär.



Subscribe to Stefan Swärd