Stefan, jag svarade honom såhär:

—
När du skriver:

”Om du å andra sidan är en ärlig bibeltroende kristen, som menar vad du säger och säger vad du menar, ja då borde det vara svårt att hitta något som du försvarar i strid med Bibelns förbjudande och fördömande, ty din gudsfruktan skulle avhålla dig från att avvika i stort såväl som smått. Inte heller borde det vara lätt att finna sådant som Bibeln påbjuder och hävdar men som du förnekar. Den som ändrar i ett har ändrat i allt. Den som är trogen i det lilla är också trogen i det stora, men den som sviker i det lilla är inte heller trogen i det stora. Din bibeltrohet är inte bättre än dess minsta del.”

…så är det är svårt att tolka dig annat än som att du menar att man inte kan predika för eller emot något man inte klarar av att efterleva själv. Det är också svårt att se annat än att du menar att en predikants budskap i en viss fråga måste bedömas efter denna predikants största karaktärssvaghet. Det innebär enligt strikt logik att en predikant varken kan predika om ämnen där predikanten är karaktärsstark eller om ämnen där predikanten är karaktärssvag, såvida inte predikanten är helt perfekt i alla avseenden. Eftersom ingen är perfekt vare sig som frälst eller icke frälst, drar jag den logiska slutsatsen att du inte anser att någon borde predika om något alls, med bibeln som rättesnöre (eller ”i allt underordnad bibeln som Guds ord). Du gör det nämligen omöjligt med din argumentation, om du menar vad du skriver.