Aletheia har uppmärksammat att Brian McLaren har skrivit på sin blogg att han ska fira Ramadan tillsammans med kristna och muslimska vänner. Mikael Karlendal har skrivit en bra analys om detta inlägg. Jag vill bara kortfattat kommentera detta med utgångspunkt från texten på McLarens blogg.
1. Det är en grundläggande kristen princip med kulturanpassning för missionens och evangelisations skull. Att vara jude för jude och grek för grek är grundläggande missionsstrategi. Det finns inget som tyder på att McLaren har ett missionerande-evangeliserande syfte, han gör detta tillsammans med muslimer i respekt och delaktighet med deras tro – så tolkar jag hans text på bloggen. McLarens agerande i denna fråga är logiskt utifrån den teologi han redovisar i boken ”Kristen på ett nytt sätt”.
2. För att kunna presentera evangeliet om Jesus kan vi inte gå omkring och göra oss ovänner med allt och alla, vi behöver vinna muslimers förtroende och deras vänskap. Och ska detta ske behövs en ödmjukhet från vår sida, och vi behöver bli delaktiga i andras tänkande, ha förståelse för detta, men vi kan aldrig börja förhandla om innehållet i själva evangeliet. En evangelikal kristen tro innebär att frälsningen finns i Jesus Kristus, och alla människor behöver höra detta evangelium, och omvända sig till Kristus, oavsett religiös bakgrund. Mänskligheten har kommit bort ifrån Gud, synden har tagit över greppet om vår planet, Gud har tagit initiativet till att rädda oss, förlåta oss, försona oss, genom att sända sin son Jesus Kristus till världen, som dog för våra synders skull och har uppstått för att vi ska få del av det nya och eviga livet. Denna frälsning är inte förhandlingsbar för mig. Däremot kan jag gärna samtala med och lyssna på vem som helst av vilken tro som helst.
3. Det innebär inte att människor och kulturer i sin andliga längtan inte har hittat fram till någon del av sanningen om Gud, men enligt kristen tro är Kristus den fulla uppenbarelsen, och Bibeln är Guds ord som uppenbarar sanningen om evangeliet om Jesus. Gud möter oss där vi befinner oss.
4. Ramadan är en av de grundläggande pelarna i Islam, en del av muslimens frälsningsväg. Genom att hålla Ramadan kan man få förlåtelse för synder.
5. I många muslimska länder är det förenat med dödsfara att inte hålla Ramadan. För muslimer som omvänder sig till kristen tro, är det livsfara att inte hålla Ramadan. Kristna missionärer i muslimska länder brukar ofta uppmana konvertiter att delta i Ramadan, men inte på ett muslimskt sätt, utan på ett kristet sätt. Men uppmaningen beror ofta på att rädda personens liv och att man inte ska bli helt utstött i de samhälle man lever i. Som kristna är vi ju också uppmanade att fasta.
6. Jag tycker att även här så svajar McLaren i en religionssynkretistisk riktning som nästan går längre än vanlig religionsdialog. Det var samma invändning jag hade mot hans bok ”kristen på ett nytt sätt”.
7. Nya Testamentet är mycket tydlig i betoningen på omvändelsen till tron på Kristus. Paulus skriver till församlingen i Tessaloniki att de ”omvände er till Gud, bort från avgudarna, för att tjäna den levande och sanne Guden”. I Apg. 14:15 uppmanar Paulus folket att omvända sig från avgudarna till den levande Guden.
Den kristna kyrkan har judiska rötter, men ur religiös synpunkt innebär Nya Testamentet och kristna kyrkan en helt ny start, även om förberedelsen för uppenbarelsen av Kristus skedde i ett judiskt kontext. När det gäller den romerska religiositeten är det svårt att se någon kompromissvilja från kristna församlingens sida, varken i Nya Testamentet eller i kyrkohistorien.
8. Detta var en mycket kortfattad kommentar i ett stort ämne. Jag vill dock stryka under att jag i stor utsträckning delar McLarens samhällssyn, att vi kristna tillsammans med andra grupper på det politiska planet behöver förena oss med andra goda krafter för att göra vår värld bättre. Men detta är inte samma sak som religionssynkretism eller en religionsdialog där vi kompromissar med övertygelsen om evangeliets unika sanning.
9. Det spår McLaren är inne på är ju inte unikt, utan det finns massor av liknande typer av initiativ i västvärlden inom liberalt orienterade kyrkor. Religionsdialog som bygger på förutsättningslöshet och religionssynkretism är mycket vanligt, det är dock något nytt att personer som betecknar sig själva som evangelikaler går i denna riktning.
�
Pingback: Ord har makt - bloggande kan få oanade konsekvenser. - Bengts Blogg()