Stefan Swärd

Allt mellan himmel och jord

Nu har jag blivit rejält laddad efter två hela dagar med Elimkyrkans pastorsteam, ett vasst gäng jag ska jobba med från 1 oktober. I detta dream team på 10 personer kommer jag nog att bli den teologiskt mest outbildade personen. Teologisk kompetens är ju inte alltid särskilt uppskattat inom EFK alla gånger, vi hade en kock och rallyförare som missionsdirektor under nio år, vi har en hjärnkirurg som rektor för vår teologiska högskola och en avdankad statsvetare som ordförande. Men jag har läst en hel del i Bibeln i varje fall.

Noterar att jag drunknar i inlägg med anledning av mina reflektioner efter att ha läst Brian McLarens bok. Jag har svårt att begripa varför folk hetsar upp sig så mycket över att jag läst en bok och skriver några rader om den. Blir man trött av sin egen blogg, är det ju inte så bra. Tycker att Fredrik Wenell, EFK-pastorn i Johanneskyrkan i Linköping har skrivit ett bra inlägg, han sitter ju också med i Frizonledningen. Tycker att Fredrik hör till de riktigt duktiga teologerna inom EFK. Men noterar att han tydligt markerar att han inte ser sig som en postmodern kristen, eller bygger en postmodern kyrka. Han var ju organisatören av McLaren besöket häromåret. Men Fredrik Wenell tyckte i varje fall att McLaren var trevlig även om han inte höll med honom om en hel del, men jag tror inte han är lika trevlig som Jonas Gardell.  Skulle för övrigt gärna bjuda McLaren på lunch om han kommer till Sverige, han kan ju ändå inte läsa mina bokrescensioner, så han kan ju knappast ha några bad feelings gentemot mig.

Synpunkterna har ju varierat mycket, men trots både Fredrik Wenells och Frizonsledningens distanserande från McLaren och postmodernismen märker jag på kommentarerna både på denna och andra bloggar en omfattande support för tänket och där man inte på något sätt håller med om min kritiska analys.

Olof skriver på Carl-Henric Jaktlunds blogg att jag skriver korkat och är resistent mot andra åsikter än mina egna. Johannes skriver på samma blogg att ”Swärd kan så lite om postmodernism så ingen har tid eller ork att förklara allt för honom innan ett samtal skulle kunna tas. Swärd missuppfattar ju begreppen gång på gång…”. Och så låter det från en del. Det är verkligen schyssta snubbar de postmoderna McLaren-supportrarna. Men jag kan ju inte kasta sten här, för då börjar folk citera en massa från mina supportrar, och det är ju inget helgongäng alla gånger. Det är som att som Hammarbyare klaga på att AIK-arna är för bråkiga, man vinner aldrig en sådan moraldebatt.

Men som vanligt tycker jag att mina argaste kritiker ofta är sura tråkmånsar och de verkar dessutom vara totalt humorbefriade. Där fick jag till det – jag måste ju inte försöka vara helgon jämnt.

Tack och godnatt för den här gången. Min fru väntar säkert på en utdragen puss. Det ni. Life is fun.

  • http://religionsfilosofen.blogspot.com Johannes

    Hej
    Jag är ingen McLaren-supporter är jag rädd.
    Annars var det väl rätt okey 😉

  • http://jdfk-kefas.blogspot.com Michaels G. Helders

    En av mina allra första blogg inlägg handlade delvis om Johannes kyrkan i Linköping ( SE HÄR ), och själv tycker jag det är ganska självklart att dessa inte har anammat Brian McLarens teologi/filosofi, dock tycker jag det är ungefär lika ansvarigt att invitera Brian McLaren som om det skulle varit att organisera Sverige besök med John Shelby Spong…

    Du har härlig humor!!! 😀

    *Michael- en tråkmåns när det kommer till teologiska frågor*

  • Mikael

    Hej Stefan!

    När man ser återrekryteringen på våra församlingar!
    Kanske det är dags att se över verksamheten och hitta nya ljulspår.

    De som försöker gå före och visa på varför får ofta reda på att det minsann inte är något fel på det vi gjort de senast 50 åren!

    När ljulen kört fast måste vi nog gå ut och försöka spåra på nytt sätt vägen är ju smal och skall vi få plats på vägen få vi arbeta på lite nytt eller urgammalt sätt.

    Att gå ut till de festande ungdomarna och visa sig att man bryr sig är urgammalt sätt att arbeta men behöver förnyas om och om igen.

    Att systimatiserat läsa bibeln utifrån Gyllene regeln som grund för vad som står skrivet i bibelns böcker, har fått mig att se ett klart mönster i glädje budskapet.

    Att sila ut det som är bra grundtankar i allt som blir skrivet idag kräver något alldeles extra av oss var och en. Jag går tillbaks till bibeln och känner mig hemma med den.

    Men om kyrkan skall återta sin forna kraft, måste nog vi ställa frågan vad bygger upp den och vad får den att mögla och ruttna sönder.

    Jesus sa: ”Jag är hörnstenen som byggmästarna rata!” Och du Stefan du är en byggmästarna. Så Stefan, snälla du, gör inte om misstaget du också!

    Utan rusta till bröllop, välj glädjen!

    Några ord från tråkmånsen Mikael

  • http://efsidag.blogspot.com Andreas Holmberg

    Strunt i det där med humorn nu ett tag ;o) – du Stefan gav McLaren seriös kritik och då får du ju själv acceptera att dina kritiker inte heller låter alltför roliga ;).

    Jag hade hört så mycket om hur ”liberal” McLaren var att jag faktiskt blev positivt överraskad av att boken var så jämförelsevis konservativ som den var (höll t.o.m. öppet för eviga straff :o( – (man kan väl inte skriva ;o))? Men Stefan har förstås rätt i att alla schabloniseringar och generaliseringar tål att kritiseras, och lite lustigt blir det förstås när/om McLaren använder samma verktyg som han kritiserar. Ska man ö.h.t. skriva något intellektuellt försvarbart – som inte är ren poesi – måste man ju använda logik och definierade begrepp, och definierar man detta som ”modernt” samtidigt som man kritiserar det ”moderna” kan det bli… ja, som sagt lite lustigt blir det ju.

    Ungefär som när förre äb:s högra hand Bo Larsson kritiserade de konservativa för att de så bokstavstroget höll fast vid gamla bekännelseformuleringar – formuleringar får ju aldrig bli det viktiga enligt Bo Larsson – samtidigt som han INTE kritiserade feministteologer och andra för deras kamp för pk-ändringar i bekännelseformuleringarna (om nu inte formuleringar i bekännelsen är så viktiga kan man väl lika gärna behålla de gamla som kämpa för att införa nya?). Det enda schyssta är ju att erkänna att läran ÄR viktig (man kan ju kalla den ”budskapet” så förstår folk bättre vad det är fråga om) precis som livet som den hör ihop med och inte bör sättas i motsatsställning till, och ta en rejäl och ärlig debatt om vad vi faktiskt säger och står för i lära och liv. Man kan ju inte med bevarad heder sabla ner de som tycker annorlunda än man själv som dogmatister men i praktiken kämpa vilt för sina – moderna eller postmoderna – dogmer. En god del av kritiken mot Stefan Swärd verkar inte bottna i hans ståndpunkter utan i att han ö.h.t. anser att han har rätt och Brian McLaren fel (får man verkligen tycka så?). Det är klart att Stefan och Brian ska ha ett superintressant panelsamtal någon gång – gick det att tussa ihop Stefan och Jonas G så ;o) – utan krav på att det ska leda fram till konsensus. (Svensk konflikträdsla – hu! 😉

  • E

    Hej Stefan!
    Med ditt engagemang och stora intresse…..varför har du valt att inte läsa teologi? Inom äldre pingströrelse fanns det, så vitt jag vet, en rädsla för att man skulle förlora tron. Det kan väl knappast gälla dig? Och idag fortsätter vi ju att studera hela livet, att ta halvfartspoäng på universitet och disputera som pensionär är inte ovanligt. Med så mycket utbildat folk runt sig tänker jag att din sits som, så vitt jag vet, självlärd pastor blir allt knepigare. Vore kul med en kommentar.
    E

  • http://efsidag.blogspot.com Andreas Holmberg

    Bra påpekande att vi som (ofta) håller med dej Stefan inte heller är några helgon (i oss själva – för Jesus skull får vi ju faktiskt vara det ändå). Ibland är det ju så att ”med sådana vänner behöver man inga fiender” – som det t.ex. ibland är för fostren i mammas mage i abortdebatten. Att få stöd från somliga kan vara en ren katastrof retoriskt – ur ethos-synvinkel. Men ingen åsikt är ju så klok att inte någon idiot delar den… (kan även vara applicerbart på somliga liberalteologers uppskattning av McLaren…)

  • kjell

    ”Vem är trevlig”. I våra församlingar kommer ofta den fram som kan charma det är ett populärt sätt att undvika säga sanningen Jesus som vi borde följa han var rak
    Matt 12:34-37

  • Jonny

    De sk postmodernisterna eller andra med dragning däråt, kan ibland vara lite snobbteoretiska och elitistiska, även om det oftast är ganska trevligt folk. Vi andra konservativa eller modernister betraktas ibland lite von oben, hopplöst fast i vårt tänkande, oförmögna att befria oss. Men varför skulle vi befria oss från sund teologi som har förankrats under flera hundra års prövning? Däremot får man alltid försöka hitta sätt att kritiskt granska sin samtid, både som individ och församling.

    I övrigt kan man väl fråga sig om det är meningsfullt att dela in historien i olika faser utifrån förmodernt, modernt och postmodernt. Det postmoderna är väl i så fall bara att driva det moderna till sin spets. Nej, då finns det nog intressantare och mindre trubbiga analysredskap.

  • David

    2 Kor 2:5 och kol 2:8. Stefan, låt inte ”tråkmånsarna” förstöra din dag eller avleda dig från det Gud vill att du ska göra.

    MVH

    /David

  • roberth

    noterar att folk fortfarande inte skaffat sig humor eller känsla för ironi 😛 Låt dig inte tröttas ut, och glöm inte att mclaren faktiskt skulle kunna göra googles översättare 😛

  • http://monicaolssonkolkman.blogspot.com/ Monica

    Hej, Stefan, ännu en hälsning från en tråkmåns.
    Kanske har de som hållit med dig, men mer i dömande attityd, dragit fram det tråkiga i oss. Men det är väl mänskligt, antar jag, det är tufft att bli kallad villolärare och ickekristen i var och varannan kommentar.

    Jag känner mig skyldig, för det var inte min mening att vara ”tråkig”.
    Jag ville bara dra fram en ärlig debatt om dina blogginlägg.

    Ser med tillfredsställelse att fler har reagerat och få ett sansat och ärligt sätt. Om de reaktioner hade kommit tidigare hade debatten kanske tagit en annan vändning.
    Men det är semestertider (härligt!) och det tar ett tag innan alla har läst och tänkt efter, tror jag.

    Allt gott!
    Monica

  • http://www.kolportoren.com Joachim Elsander

    Stefan: Jag tycker nog du är lite orättvis när du kallas dina kritiker för tråkmånsar. Läs kommentarerna igen och fråga dig vilka som dömer ut andra, skriver med självklarhet om andra som icke kristna osv. Sen tar jag givetvis avstånd från de som skriver nedsättande om dig som person.

  • http://himmelochjord.swedmedia.se stefan

    Joachim,
    När jag använder begreppet tråkmånsar åsyftar jag inte sakliga och seriösa kritiker som i ett respektfullt tonfall kommer med invändningar. Jag åsyftar personer som uttrycker sig nedlåtande och oförskämt och har väldigt svagt sakligt underlag för sina påståenden.
    Alla vi bloggare som sticker ut hakan känner av detta, och det får du känna av också ibland, och ibland blir man lite trött på alltsammans.

    hälsn
    Stefan Swärd

  • http://jdfk-kefas.blogspot.com Michaels G. Helders

    Joachim: Med tanke på att du är en person som klarar av att visa ovillkorlig kärlek (agape), till skillnad från andra såsom mig, så tycker jag du brister i detta i debatter som rör EC.
    Hade jag klarat av att visa ovillkorlig kärlek, så hade jag visat det i en debatt som denna, inte framställd mig själv som ett offer.

    Tänker på att du syftar på mig kring ”icke kristen”, väl jag har aldrig sagt du inte är kristen. Vad jag dock skrev är att vi inte bekänner oss till samma evangelium. Endast Gud vet vilka som är kristna (dvs frälsta) eller ej, jag skulle aldrig säga att du inte är frälst, även om jag är anser att vi bekänner oss till två helt olika evangelier, men även du måste erkänna att vi har helt olika perspektiv tro, lära och liv.

    Vänliga hälsningar,
    Michael

  • Andreas Nielsen

    Hej Stefan! Jag gillar dig och håller med dig! Ser fram emot vad ditt nya engagemang i Elimkyrkan kommer betyda för Guds Rike i Stockholm. Jag är stolt över att få tjäna i samma stad som du.

    Ps. du är skyldig mig en lunch =).

    Blessings!

    Andreas

  • http://himmelochjord.swedmedia.se stefan

    Andreas,
    NÄr vill du ha lunchen? NÄsta vecka är lite tight, men sedan går det bra, är borta på semester 27 aug – 6 sep.
    hälsar
    Stefan Swärd

  • http://jdfk-kefas.blogspot.com Michaels G. Helders

    Stefan: Vill du höra några relevanta frågor, så hör denna diskution/samtal: http://jdfk-kefas.blogspot.com/2009/08/lets-talk-post-modernism-and-emergent.html

  • http://sentioergosum.wordpress.com Daniel

    Michael, jag har intresserat mig för denna diskussionen och såg det inlägget du länkar till. Sedan klickade jag vidare på youtube för att se vad dessa moderna herrar säger om evolutionsteorin:

    http://www.youtube.com/watch?v=yPFi8k5IMK0&feature=channel

    Kort och gott hånskrattar man åt evolutionsteorin och säger att man inte kan tro på den som kristen. Attityden är uppenbar, de här herrarna sitter på sanningen. Detta är ett enormt öppet sår inom den evangelikala kyrkan och förmodligen en av orsakerna till att EC dyker upp (Detta är förstås inte den enda sanningen de moderna evangelikalerna känner till).

    Jag känner mig tvingad att säga vad jag tycker men jag gör det med stor sorg. Ni hävdar att ni känner sanningen men gör detta utan att bry om er sanningen. Jag gråter åt detta.

    Den postmoderna kyrkan är med min analys ett psykologiskt försvar till hur fel den evangelikala kyrkan har hamnat. Man måste hitta på något nytt. Den postmoderna analysen stämmer delvis, det är mycket i kunskapsteorin som har förändrats och det finns inte längre någon stabil grund för kunskapen, men jag tycker man totalt missar en djupare analys.

    I brist på absolut sann kunskap så blir ju metafysik en nödvändighet och det materialisterna gör är att de tar ett antal metafysiska antaganden för givet. Därför tror de att deras kunskap är ”sann”.

    Det är inte fel på epistemologin, problemet är att det är fel på materialisternas metafysik. Det är fel på eran metafysik också eftersom det inte finns någon tradition inom den evangelikala kyrkan att fundera på sådant.

    Om ni funderade på metafysik skulle ni nog förstå att något kan vara sant, utan att man förstår _hur_ det är sant.

  • http://jdfk-kefas.blogspot.com Michaels G. Helders

    Daniel:

    Tror ingen av dem själv skulle sagt att de sitter på sanningen, utan jag tror de skulle visa på att sanningen är uppenbarat i Guds Ord.

    Den andra delen av ditt svar till mig för du gärna diskutera med någon annan, jag tycker sådana saker är intressanta när man exempel diskuterar med nån från humanisterna, men här är det ju samtal mellan kristna, och då tycker jag det blir lite enklare om vi alla utgår från den kristna tron.

    Sista meningen, så gäller väl det mycket av den kristna tron såsom exempel treenigheten eller att Gud blev människa genom inkarnationen. Jag förstår här inte varför du anser det ena måste utesluta det andra.

  • http://polaritet.blogspot.com John Nilsson

    Stefan, jag tycker att det är viktigt att med postmoderna glasögon dekonstruera den talmud vi byggt upp i våra kyrkor. Det är mer regel än undantag tycker jag, att den vanliga kyrkobesökaren inte förmår skilja på vad som anses vara socialt accepterat, vad som anses vara synd ”för det vet ju alla”, och på vad bibeln säger i sina mångfacetterade djup.

    Däremot kan det vara förödande att postmodernt dekonstruera teologin. Men precis som det för den vanliga gudstjänstbesökaren kan vara svårt att se skillnad på ”talmud” och ”torah” så kan det för den modernt influerade kristne analytikern vara svårt att se var gränslinjerna går hos den inkommande postmoderna kritiken. Kanske kritiseras teologin inte så mycket som vi tror – kanske är det mest vår praktik och våra fördomar som ifrågasätts. De är så ett med oss att vi ibland trots goda teologiska kunskaper blandar ihop dem med vad bibeln i sin komplicerade enkelhet säger.

    Om vi INTE dekonstruerar vår egen kultur kommer vi garanterat att förbli helt blinda för den, och den kulturella matris vi bär med oss kommer vi därmed automatiskt att lägga över bibeltexten helt omedvetna om att det är detta vi gör. Det som kritiseras bör är alltså vår prekonception som föregår konceptionen.

    Jag tycker mig ha sett exempel på postmoderna kritiker som nöjer sig med att dekonstruera praktik och kultur, medan det finns andra exempel på konsekventa postmoderna kristna tänkare som dekonstruerar själva grundvalen (teologin) ungefär på samma sätt som den människa som sågar av grenen hon sitter på. Somliga postmoderna kritiker förstår inte att kristendomen fallerar fullständigt utan ett fast axiom – åtminstone ett TEORETISKT fast axiom – och verkar tro att vi kan flaxa och fladdra fritt i världsrymden. Det kan vi inte. Utan axiom är vi inte kristna, punkt slut. Dock måste prekonceptionen som föregår seendet av axiomet dekonstrueras – och jag är inte säker på att ens hälften av postmoderna anhängare eller deras kritiker ens har fattat detta helt grundläggande faktum.

    Ursäkta de myckna orden, skrivet i hast och under press av de tusen tingens vardag.

  • http://himmelochjord.swedmedia.se stefan

    John,
    håller med dig, att dekonstruera praxis är helt legitimt. Jag kan dock inte inse att det är ett nytt fenomen utan man har sysslat med det i alla tider, alla förändringar och kritik mot det rådande bygger på någon form av dekonstruktion. Inom näringslivet måste man syssla med det jämnt, annars överlever man inte som företag.
    Och jag tycker att du gör en bra distinktion, att det är skillnad på att dekonstruera teologin och praxis-talmud.

    hälsn

    Stefan Swärd



Subscribe to Stefan Swärd