Stefan Swärd

Allt mellan himmel och jord

Inom Evangeliska Frikyrkan pågår samtalsdagar runt om i Sverige angående medlemskap i en församling. Här följer mina reflektioner i denna fråga. Grunden för mina synpunkter är 20 års erfarenhet som pastor i Stockholm i en djupt sekulariserad miljö, och studiet i Bibeln.

Den stora utmaningen är att förena öppenhet, låga trösklar, vem som helst är välkommen i en församling, med att skapa en tydligt lärjungaformande miljö. Lärjungaskap handlar om livslångt lärande och ständiga förändringsprocesser. Målet är att bli alltmer lik Jesus.

Ett medlemskap på flera olika nivåer tror jag då är nödvändigt för att kunna förena öppenhet, låga trösklar, omvändelse, och att ständigt växa som kristen – i mognad och ansvarstagande.

Den första nivån handlar om att vara med. Att delta i församlingens verksamhet på ett eller annat sätt. Kanske vara med i en Alfa-grupp, en cellgrupp, delta i ungdoms- eller musikverksamhet, regelbunden gudstjänstbesökare. Och här föreslår jag total öppenhet. Enda kravet är att man är med, är man muslim, tibetanbuddhist, AIK-are, livstidsdömd mördare, ekonomisk brotttsling, amnestyaktivist,  har då ingen betydelse. Inga specifika krav på vare sig tro eller livsstil. I Jesu verksamhet kan det liknas vid alla människor som flockades kring Jesus och gärna lyssnade på honom. Denna grupp kan man formellt sett ingå i genom att stå med i församlingens adresslista, mailregister eller liknande. Frågan handlar bara om, vill du vara med i vår verksamhet, vill du stå med i vår mail- och adresslista. Är man inte längre med, och inte längre deltar i församlingens verksamhet, då stryks man från listan, är man inte med – då uppfyller man inte längre villkoren att höra till denna grupp. I formell kyrkostatistik idag kallas denna grupp för ”betjänade”. Jag föreslår att denna grupp tydligare definieras, och gärna definieras som första nivån i församlingsmedlemskapet.

2. Nästa nivå – då höjs ribban, det handlar om något mer än att bara besöka gudstjänster eller någon annan verksamhet i församlingen. Deltagandet i första gruppen ska förhoppningsvis skapa tro på Jesus som den uppståndne, som Herre och frälsare. Nästa steg i processen handlar om dop och omvändelse. Och den här processen kan behöva ta tid. Man kanske behöver jobba med fortsättningskurser på Alfa i denna fas. Vad jag förstår jobbade man i urkyrkan med dopklasser som man gick i flera år, i förberedelse för dopet. Här handlar det om växande tro, att lära sig grunderna i Bibeln, och få grepp om grunderna i det kristna livet. Och komma fram till en överlåtelse till Kristus och den berörda lokala församlingen. Jag tror att vi för mycket har trivialiserat dopet. Det ska bekräfta omvändelsen och överlåtelsen till Kristus. ”Eller vet ni inte att vi allasom har blivit döpta till Kristus Jesus har blivit döpta till hans död? Vi är alltså genom dopet till döden begravda med honom, för att också vi ska leva det nya livet”. Rom. 6:3,4.Dopet är kopplat till ett förvandlat liv, och att  ta emot Anden. I den undervisning man ger i denna fas, handlar det också om att ta upp kristna livsstilsfrågor, bl.a. om vad det innebär att leva i förlåtelse och försoning, kristen syn på ekonomi, kristen syn på samlevnad och äktenskap och mycket annat. Man är bara i början av processen, men behöver bejaka inriktningen. Att ta detta steg och fullt ut gå med i församlingsgemenskapen, innefattar också att lära känna den lokala församling som man går in i, och få kunskaper om dess vision, prioriteringar och inriktning. I exemplet med Jesu verksamhet – denna grupp handlar om alla de människor som följde Jesus, och räknade sig som lärjungar.

3. Den tredje nivån handlar om en fördjupad överlåtelse till tjänst och ansvarstagande i den lokala församlingen. Nu har lärjungen kommit en bit på vägen, man har lärt känna Kristus, man är förankrad i sin församling och fått förtroende, man har kommit en bit på vägen i efterföljelsen, och Andens frukt är en karaktäristisk del av ens liv. Jag tycker att denna höjning av ribban, också ska få ta tid, och ska kopplas till mentoring, coaching, vägledning, och särskild undervisning. Det handlar om förberedelse för ledaruppgifter i församlingen, men kan också handla om en fördjupad överlåtelse på annat sätt. Om vi jämför med evangelierna och Jesus – denna grupp handlar om dem som Jesus gav förtroende, de som tog ansvar, och de som gick in i en tydligt definierad tjänst.

Man skulle kunna kalla detta för en mer dynamisk modell av församlingsmedlemskap som mer fokuserar lärjungaskap, efterföljelse, utveckling mer än något statiskt. Och sedan är det den lokala församlingen som ytterst definierar var gränserna går och hur man kan gå vidare i fördjupat församlingsmedlemskap.

Och den här modellen handlar inte om juridik och ideella föreningar. Det är en annan sak. Jag tycker dock att det är en praktisk modell att organisera församlingen juridiskt som en ideell förening, och att grupp 2 och 3 i modellen är formella medlemmar med full rösträtt. Men grupp 1 skulle kunna inbjudas att få vara med på även slutna församlingsmöten (utan rösträtt), om man så bestämmer. Vill man hitta en annan juridisk konstruktion är det fullt möjligt.

Och att man jobbar med olika nivåer på församlingsmedlemskap, då behöver det inte bli så dramatiskt om man skiftar nivå. En som lever på nivå 3, men helt går i väggen, kan då gå ner till nivå 2, tills man känner att det är dags att ta mer ansvar. Den som lever på nivå 2, men hamnar i livskriser så att man inte längre lever som kristen, men ändå vill hålla kontakten med församlingen, då kanske man backar tillbaka till nivå 1.

I dagens församlingar finns det dock många medlemmar som bara står i en adresslista och som inte är med alls. Enligt denna dynamiska modell kan de inte räknas som medlemmar i någon av de tre nivåerna.

Mycket mer finns att säga om detta. Modellen ovan är ju inte originell, men min idé är att tydliggöra modellen, och hitta en praktisk strategi för att tillämpa detta i en församling.

Eftersom det är en dynamisk modell, så utgår det också ifrån att man inte är församlingsmedlem år ut och år in med mer eller mindre automatik, utan medlemskapet bör förnyas, helst varje år.

En mer traditionell modell där man bara är församlingsmedlem eller inte församlingsmedlem, då skapas mer turbulens kring vem som är utanför eller innanför.

OBS! Dessa synpunkter är mina högst personliga reflektioner, och mitt bidrag till det samtal som pågår inom EFK. Det är inte hugget i sten. Bloggläsaren får gärna bidra med konstruktiv kritik och förbättringssynpunkter.

 

  • TB

    Hej Kjell

    Det förvånar mej mycket om man önskar sig ”A-lags status” utan att vara kallad till detta (om du menar ledartjänst).
    Guds ords defenition på egenskaper som krävs för att vara ledare får åtminstone mej till att tacka nej när frågan kommer upp (vid årsmöte o. dyl.).
    Jag är däremot mycket tacksam för dem som valt att tacka ja och axlar den manteln i min församling.
    Men givetvis Kjell, är jag medveten om att det är så i vissa fall. Givetvis har jag också sett hur man inom ”grupp 2” (som du valt att kalla B och som jag väljer att kalla medlemmar), också delar in sig i olika ”nivåer” med påföljd att några försöker klättra till dem ”där uppe”.
    Detta är dock avarter i (förhoppningsvis) undantagsfall.

    Undantag finns alltid, men skall aldrig få bli normbildande i någon fråga.

  • TB

    Begreppen verkar röras till lite. Om jag fattat bloggaren rätt (korrigera mej gärna) menas med FÖRSAMLING den lokala (föreningen) församlingen och då kanske i första hand EFK-ansluten.
    Guds universella församling har vi väldigt lite att ”tycka till” om.
    Vidare har jag förstått det så att med grupperingarna 1, 2 och 3 menas ungefär det vi i dag kallar för:
    1 = icke medlemmar
    2 = medlemmar
    3 = ledare i församlingen (vars egenskaper är speciellt beskrivna i NT)

    Tror inte han tänkt att indela i olika människovärden eller socialgrupper. Skulle inte stämma särskilt bra med bloggarens övriga åsikter och ställningstagande som verkar vara utgivande och kärleksfulla. Glädjande att se att det går att kombinera dessa egenskaper utan kompromissande med sanning och en bibehållen rakryggad hållning.

    Men det är väl lite så vi ofta gör. Vi rycker loss meningar och strofer ur sitt sammanhang för att antingen ha stöd för våra egna slutsatser, eller hitta fel på någon annans. Inte ens (eller kanske i synnerhet) Bibeln används flitigt till detta.

  • Ronny

    Tb och ok . Jag skulle kunna skriv ett mycket längre inlägg ,men avstår det .Om synd bland kristna och tucktan och ånger och helgelse och nåd .Och ni skulle bli förvånad om ni kännde till hur mycket jag fått av den varan . Sen vill jag bara lyfta fram några av bibelns inte helt felfria troshjältar. Men som Bibeln ändå kallar troshjältar HEB 11 Kung David och Kung Salomo och Simson.

    Och även Petrus och alla dom judekristna i Galatien församlingen och Barnabas Palus mentor som föll tillbaka till Gammla förbundet och lagen för att nämna några exempel. Och Palus hadde det ju rätt kämpigt ibland Rom 7 :24. Som sa :Jag arma människa ! Vem ska frälsa mig ifrån denna dödens kroppa ? 25. Gud vare tack igenom Jesus Kristus

    Och ett annat vittnesbörd ur bibeln .Som alltid sen jag såg det fått mig att orka gå vidare i Gud och ödmjuka mig under Gud och stå emot Djävulen igenom Guds nåd som Gud vill .För det är svårt att slå den syndarens, syndaregister är i 2 Krönike boken 33.Om Kung Mannase som vilse lede hela Israel på sin tid till avfall till avGudar att efterfölja på det grymaste och värsta vis . Så Gud lät den Asyriske Konungens Härhövist man grippa och fängsla honom .Och Då står det att han ödmjukade sig storligen för sinna fäders Gud och bönföll i sin nöd .Och Gud hörde honom och löst honom fri och lät honom fortsätta vara konnung . Och då väglede han Israel tillbaka från sitt avfall från Gud som han försakt dem till Gud igen.

    Apropå synd och omvändelse och nåd i största allmänhet . Men även alltså för leddare . Och den sak vi talar om ,vilka kan åtnjuta av Gud, medllemskap i en församling eller ej , enligt Guds menning . För det lär ju vara det som är vicktigt i denna fråga liksom i allt , inte villka åsikter du eller jag eller andra har .

    Och rom 1 :17 säger :Den rättfärdige ska leva av tro. Och Mark 16 :16 Den som tror och blir döpt , skall bli frälst . Det är en vanlig inträdesprincipp i pingströrelsen i varje fall.Och Matt 18 när det gäller tillrättavisningens principer och uteslutningens . Och den som ångrar sig är ju alltid upprättad igen … Men detta får väl var församling pastor och äldstekår och enskild aväga som man själva vill skulle jag tro. Om vi vill anpassa oss till Gud och Guds Ord om detta och när och om vi vill ,och om allt .Och när insikten, kan ha kommit ifrågan . För tron kommer ju av hörande och ett hörande i kraft av kristi Ord . Och ibland tar ju en del frågor tid innan förändringar efter Guds Hjärta blir möjliga .Och förlåt att jag har svårt att fatta mig kort men jag har inget att tillägga i denna fråga nu så jag avslutar för min del samtalet i all välmening . Tack och förlåt om jag utrykt nåt jag inte borde Frid Ronny

  • Gabriel Hammar

    Blir nog stora gränsdragningsproblem i så fall. Stefan, kan Du inte reda ut skillnaden mellan grupp två och tre? Fixa kyrkfika och städa, eller måste det vara en ”andlig” tjänst, t ex söndagsskollärare var fjärde vecka eller leda gudstjänst någon gång per termin? Sett till min egen församlingsverklighet skulle det vara mycket svårt att dra gränsen mellan den som tjänar och den som ”bara” är vanlig medlem i församlingen. Är inte det en ganska flytande gräns där en del människor går fram och tillbaka? Hur ofta ska ”graderingen” ändras?

  • Helen

    Jag skulle be personen som vill vara medlem i församlingen och som samtidigt vill leva ut ett aktivt sexliv utanför äktenskapet mellan man och kvinna att vänta med medlemskap men samtidigt välkomna dem till Gudstjänsten varje söndag.

    Under tiden kan man ha pågående samtal om hur man ser på bibeln och huruvida Jesus är herre över sitt liv och personen kan få stödsamtal och förbön för att få hjälp att leva enligt vad bibeln lär.

    Men jag tror personen måste ha en vilja att leva rent inför Gud för att seriöst kunna ta sin tro på allvar. Och därmed gå in i ett medlemskap i en församling.

  • O.K

    Den som i människors ögon ingenting är utväljer Gud 1 kor 1:26-29 hur stämmer det med en sådan här gradering det har egentligen alltid fungerat så i våra stora församlingar att den som i församlingens ögon någonting är den utväljer församlingen fast en del människor vet att dom är ämnade för en viss uppgift så har antagligen Gud glömt att tala om det för ledningen i församlingen eller så har dom glömt att fråga honom
    O hur saligt att få vandra men det blir antagligen utanför församlingen i framtiden.

    (Vi skriver ofta bara namnet Jesus men bli inte förvånade om någon använder det som signatur för det finns 618 st med det namnet i sverige )

  • TB

    Hej O.K.
    Vi behöver ofelbart en gemenskap. För egen del skall jag inte lämna min nuvarande innan Gud visat mej en annan. En liten ”säkerhetsventil” för att inte mitt ”kött” ska leda mej fel…
    Ett tips till dej i all välmening (uppriktigt).

  • O.K

    Hej TB
    Jag är en rätt så gammal man med ca 60 år i samma församling jag har aldrig behövts och jag har egentligen varit mer ensam i ”gemenskapen”än utanför men om församlingen använt Guds måttstock kanske det funnits en uppgift för mig med.

    När jag läser det du skriver så hade jag gärna tjänat där tillsammans med dig.

    Men om församlingen kommer att genomföra dessa förändringar så vill jag inte vara delaktig för jag tror att Gud kommer att straffa församlingen

  • Olle

    Stefan, dina nivåer löser ju fortfortfarande inte grundproblemet, att någon måste vara moralpolis innan man släpps in på nivå 2. Jag måste säga att jag förespråkar ett avskaffande av matrikeln/medlemskapet, så slipper vi denna debatt. Fokusera på Jesus istället, och predika omvändelse. Nu håller vi ju bara på att dra upp ännu mer taggtråd kring våra kyrkor med allt glesare besökare.

    Dessutom, till alla som betonar att de vill vara del i en ”ren och helgad” församling, så kan jag glädjande nog tala om att det finns en sådan som ni är välkomna att bli medlemmar i, om ni klarar kraven. Ni måste dock flytta till Knutby, men det tror jag det är värt för att få leva i renhet med trossyskon som verkligen inte syndar.

    Fariseismen är sveriges kristenhets största problem idag, inte homosexuella.

  • Daniel N

    Bra tankar, Stefan Swärd. Jag har också haft lite grubbel angående medlemsskap, och dina nivåer gör det hela enklare att omfatta med tanken. Tycker särskilt om tanken med dynamiken, dvs. att flytt mellan nivåer bör ske som det faller sig naturligt utifrån människors situationer. Det borde få till följd att församlingens medlemmar fortare finner sina platser inom forsamlingen där de passar in bäst. Strålande!

  • Olof Lundgren

    Som jag tror, finns det tre etapper/nivåer av tillväxt hos den enskilde kristne:
    Det är att först att man är barn, sedan är den kristne en yngling och slutligen är individen fader. Detta resonemang baserar jag på 1 Joh 2:12-14.
    Sedan kan man bena ut dessa versar, nästan i det oändliga. Men grundläggande sett tror påståendet om tre (3) nivåer av mognad/tillväxt, är en rätt tankegång av Stefan Swärd.
    /OL

  • Tea Gustavsson

    Olof Lundgren,

    vad hände med kvinnorna i ditt resonemang?

  • http://larsflemstroms.blogg.se Lars Flemström

    Eftersom Gardell har nobbat samtal med Swärd, föreslår jag att Swärd i stället har ett möte med RFSL:s ordf. Sören Juvas. Gardell representerar ju ändå ingen annan än sig själv. Han representerar ingen riktning inom kristendomen, möjligen någon en annan religion, och han har mig veterligt inga förtroendeuppdrag inom homorörelsen. De homosexuella klagar på att vi inte lyssnar på deras erfarenhet, och det är ju faktiskt dom, som vet hur det är att vara homo. Även om vi lyssnar, så är det inte säkert att de får som de vill. Men. Antagligen vill de ha sagt att kristna överskattar möjligheterna att ändra sin läggning. Och detta anser jag måste vägas in i medlemskapsfrågan. Visserligen gör Gud mirakel, men inte efter order från människor. Vi vet inte vilka planer Gud har för varje människa. Gud kanske kallar någon till celibat om 20, 30 eller 40 år, eller aldrig. .

    Jag tycker Saron har rätt i detta. Om någon medvetet väljar att ”leva med dessa motsättningar” (mellan kyrkans förkunnelse och den egna livsstilen) bör han / hon inte nekas medlemskap i det oändliga. Kanske efter en extra betänketid. Ytterst handlar det för EFK, enligt min mening, om EFK vill vara en kyrka eller en kyrklig förening för dem med lite högre ambitioner. Det är iofs inte orimligt. Veganer bildar föreningar, dit köttätare inte är välkomna. Hur har ni tänkt göra, om det gäller en odöpt människa? Uppmana honom /henne att döpa sig i en kyrkan, som han /hon inte tänkt bli medlem i, eller döpa honom /henne i EFK, men inte låta honom /henne bli medlem?

    Vad jag tycker är angeläget att samtala med RFSL om, är att klargöra båda sidors positioner. Och därför borde det första mötet inte vara inför TV-kamerorna. Vi måste klargöra att det finns sådant som inte är förhandlingsbart. Det får inte bli ett steg för steg, först medlemskap, sedan vill de kanske bli pastorer och därefter ska den ”homofientliga” förkunnelsen ändras i grunden.

    Men en homosexuell person har rätt till integritet och självbestämmande, har rätt att arbeta på sin egen frälsning utan otillbörliga pekpinnar. För flera år sedan sa RFSL:s dåvarande ordf. Sören Andersson att RFSL är för religionsfrihet och därför också kan acceptera åsikten att utlevd homosexualitet är synd, om det är rent teologiska argument, och inte en täckamantel för ”homofobi”. Vad som nu menas med det. I ett givande och tagande måste RFSL respektera religionsfriheten, inkl religiösa vigselförrättares rätt att vägra viga homopar. Samfunden ska inte straffas genom att frångas vigselrätten.

    Som en intresseorganisation för alla, som har en homosexuell läggning, måste RFSL ha en bättre attityd till homosexuella som lever i självvalt celibat, och upphöra att tala förklenande om dem. Det är som om en intresseorganisation för svarta afrikaner, inte skulle tycka att hudfärgen är nog, utan de måste sjunga negro sprituals också! .

  • http://himmelochjord.swedmedia.se stefan

    Lars Flemström,
    Det stämmer inte att Gardell har nobbat samtal med dig. Jag har skrivit här på bloggen, att vi har en dialog, som förmodligen kommer att märkas ganska snart.

    hälsar

    Stefan Swärd

  • http://himmelochjord.swedmedia.se stefan

    Lars Flemström,
    förlåt jag skrev fel – jag menar: ”Det stämmer inte att Gardell har nobbat samtal med mig”.

    hälsn

    Stefan Swärd

  • http://hotmail.com Ellie

    Många reflektioner…
    Tycker nog att Stefans förslag känns som en politisk lösning, ett teoretiskt resonemang där kärnfrågan undviks lite elegant. Genomtänkt på papperet och utklurat, men hur blir det i praktiken, i det levande livet?
    Vad ska man predika? För vilken nivå? Och ska man ha en regel för vuxna (tolerans för utlevd otukt på olika plan, hetero- eller homosexuellt) i sin iver att inte stöta sig med någon som skulle kunna bli förolämpad och anse sig diskriminerad av Bibelns rättframma bud – och en annan regel för ungdomarna i församlingen som brukar få höra ”True love waits” och att de ska ”fly otukten”?
    Förmodligen är Bibeln snart mycket otidsenlig i de församlingar som inrättar sig efter den nya ”kärleksfullt toleranta” linjen.

  • Olof Lundgren

    Svar på Tea Gustavssons kommentar:

    Personligen hatar jag inte kvinnor, men de har, alldeles säkert, en underordnad roll/uppgift i församlingen. Det står klart i 1 Kor 10.

  • http://garan.blogg.se göran

    Är det inte Församlingens uppgift att lösa och befria människor?
    Det är inte bibliskt tycker jag det jag läser här med olika nivåer!

    Mvh

  • http://patrick-themission.blogspot.com/ Patrick Oelund

    Jag tror att klart uttryckta värderingar kommer att sätta dessa nivåer, men de kommer att vara ”osynliga” därigenom att de finns och sätter en gräns mellan de som ”bara” kan vara med på mötena och de som är medlemmar.

    Jag tror att det som händer ifall vi låter de som är på vad du Stefan kallar den första nivån att vara med på de slutna mötena men där får de inte säga sin mening. Detta kommer att sätta upp en mur mellan de på den första nivån och de som får säga sin mening. Vad har då de ”slutna mötena” för uppgift? De som är på den 1 nivån tycker jag ska få vara med på gudstjänsten där de får en chans att lyssna på Guds Ord. Detta kommer att göra det svårare för de på den 1 nivån komma in i gemenskapen.

    Jag tycker att det ska se ut så här:
    1. Kyrkan är öppen för ALLA människor vare sig de är mördare, homosexuella eller vanliga Svenssons. Här har vi Alfa grupper – där människor har tid att ge sina liv till Jesus. Omvända sig, döpa sig och därefter;
    2. Döpa sig och bli medlemmar i församlingen och ta del utav nattvarden. Man kan inte få en ledaruppgift inom församlingen direkt men det måste ta sin tid. Bara efter att personen i fråga har bevisat sig vara trofast i fråga om pengar, familj, sin gemenskap med Gud, etc. Är han trofast i dessa saker är han redo att få en ledarroll i församlingen. Men att visa med sitt liv att man är trofast (precis som Timoteus) händer ju inte över en dag, utan det tar ett tag.

    Jag tror att klart uttryckta värderingar i församlingen ska sätta den grunden och inte 1,2,3 nivåer. Har vi

  • O.K

    67 Olof

    Läs Jer 31:22

  • Olof Lundgren

    Svar på kommentar 70:
    O.K., din bibelkunskap är imponerande.

    /OL

  • O.K

    Olof

    Bibeln är den enda kunskap som jag har

    Kan det vara Golda Meir = järnladyn som profeten pekar på.

  • Olof Lundgren

    O.K,

    Med facit i hand, kan man säga: ”det var på det här viset”.
    Men, en tillförlitlig tolkning utmynnar alltid i lovprisning.
    Själv tror jag att kvinnan i det bibelställe du anför, syftar på Juda/Israel. Och denna kvinna ska besegra den mäktige mannen.
    /OL

  • O.K

    Olof

    Vad jag ser handlar kapitlet om det Israel som bildades 1948 det är därför jag kunde tänka mig en sådan tolkning.

    Israel liknas vid ett fikonträd Matt 24:32 vi är nog där nu när löven spricker ut.

    När det gäller kvinnor i allmänhet så är jag tacksam att Gud har skapat dom så anpassningsbara som ändå de flesta är

  • http://jdfk-kefas.blogspot.com Michael G. Helders

    Tänkte bara dela med mig, Rob Bell fick frågan hur han skulle vilja presentera evangeliet, och det här var Bell’s svar:
    ”I would say that history is headed somewhere. The thousands of little ways in which you are tempted to believe that hope might actually be a legitimate response to the insanity of the world actually can be trusted. And the Christian story is that a tomb is empty, and a movement has actually begun that has been present in a sense all along in creation. And all those times when your cynicism was at odds with an impulse within you that said that this little thing might be about something bigger—those tiny little slivers may in fact be connected to something really, really big.”

  • O.K

    Om du vill dela med dig så använd svenska vi lever och verkar i sverige

  • http://patrick-themission.blogspot.com/ Patrick Oelund

    O.K. De flesta manniskor i Sverige talar ju engelska darfor sa tanker nog inte Michael pa att oversatta det.

  • O.K

    patrick

    (Det ser ut som du skriver på ett engelskt tangentbord)

    De flesta talar inte engelska vi är många äldre som alldrig fått någon språkundervisning och det är jobbigt när det t.e.x.sjöngs på engelska i kyrkor och då kan inte alla som tycker om att sjunga vara med fast vi lever i sverige.Jag har kollat lite bland vanliga jobbare som borde vara flest och dom kan inte använda den engelska som dom försökte lära sig i skolan.Det känns som vissa försöker skryta.Möjligen är kunskapen bättre bland våra barn i kyrkorna men på gräsrotsnivå utanför kyrkan är inte nivån hög.



Subscribe to Stefan Swärd