Idag på eftermiddagen har jag läst färdigt Jonas Gardells bok om Jesus, det är ett imponerande arbete på 360 sidor. Han har jobbat hårt med frågan i ett antal år, och försökt få grepp om Jesuspersonen. Och jag undrar om vi har någon artist i Sverige med Gardells intellektuella kapacitet. Och han brottas med frågorna, frågor som även många ”mainstream”-kristna brottas med. Jag tycker dock att Gardell har hamnat i ganska tydliga ställningstaganden kring frågorna, ställningstaganden som jag anser inte vara kristna enligt de allmänna kristna traditionen och förhållningssättet. Skulle vilja klassificera Gardells religiositet som någon variant av panteism med viss kristen-biblisk terminologi. Utvecklar tesen i nästa blogginlägg.
Det är inte så dramatiskt med denna klassificering. Vi har religionsfrihet i Sverige och många religioner och trosuppfattningar lever sida vid sida, samtidigt som agnosticismen och ateismen fungerar som någon sorts övergripande statsideologi. Jag umgås ständigt med folk med olika religiositet och livsåskådningar, så det är inget dömande av Gardell, utan snarare en analys av hans bok, och inget annat. Vi som är kristna är en begränsad minoritet i Sverige. De flesta tycker inte som vi.
Har tillgång till någon hemlig mailadress till Jonas Gardell, och har just skickat iväg ett mail till honom, där jag bjuder honom på middag, bl.a. för att diskutera vårt gemensamma baptistiska arv. Vi får se om han svarar. Vi hade ju ett riktigt kraftigt meningsutbyte i Svenska Dagbladet för ett par år sedan, och jag vet inte vad Jonas tycker om mig efter det.
Ska försöka skriva ned ett inlägg med analys av boken senare idag, det blir främst ett försök att klassificera Gardells religiösa tänkande, och framförallt blir det en polemik mot de kyrkor som tycker att Gardells Jesusbild kan räknas in bland det kristna allmängodset.
Pingback: Aletheia — Blogg & Tankesmedja » Bloggarkiv » Jonas Gardell, Rob Bell och Ketriel Blad()