Igår kväll och i dag på morgonen har jag skrivit ihop en artikel om ”flickaborterna”, och jag har nu presenterat artikeln för en av våra rikstidningar, vi får se om de är intresserade. Frågan har debatterats intensivt senast 14 dagarna, det har ju visat sig att norska kvinnor kommer till Sverige för att göra abort på grund av att fostret har fel kön. Och fel kön tycks alltid vara en flicka. Anledningen är att Sverige har fri abort till den 18:e graviditetsveckan, Norge och de flesta andra EU-länder har fri abort till den 12:e veckan. Det är först efter vecka 15 man enkelt kan fastställa fostrets kön, det går att göra det tidigare men är mer komplicerat.
Abort på grund av kön är vanligt i Kina och Indien. Och Kinas myndigheter har förbjudit könsaborterna. Så vitt jag vet är alla gynekologiska föreningar i världen emot detta, och det är ju gynekologerna som utför aborterna, så de är ju inga abortmotståndare.
Abort på grund av kön klassas som våld mot kvinnor, en del av det patriarkaliska förtrycket.
Frågan ställer hela abortproblematiken på sin spets. Abort på grund av kön är fel, i ett civiliserat samhälle kan vi inte värdera könen olika. Men abort på grund av sjukdom är okey i Sverige, friska är mer värda än sjuka, är det så man ska tolka det hela?
Men fri abort handlar ju ytterst om att de oönskade ska aborteras och de önskade ska få leva. Människorna sorteras in i önskade och oönskade, och de värderingarna fortsätter finnas med i samhället under livsresan, är du önskad eller oönskad. Men vi tycks ha en ofantlig rädsla att diskutera etiken kring dessa frågor. Och om man som kristen säger något, då är man direkt kristen höger. Moder Teresa var alltså kristen höger. Hon är väl världens största abortbekämpare.