Min gästblogg hos Charlotte Terese den 19 februari har medfört en omfattande debatt på denna blogg om kunskap, sanning, och objektivitet. Frågor har ställts av ”Olof” och ”JB”. Frågorna handlar om kunskapsteori, och jag tycker att frågorna är mycket komplicerade. Flera bra inlägg har skrivits av Cecilia, Bo och Charlotte Terese, som jag kan ställa mig bakom och som ger en del förklaringar. Jag är lite nyfiken på vem denna Cecilia är, det var minst sagt en imponerande kommentar.
Till skillnad mot Olof tror jag inte på begreppsparet modernitet/postmodernitet. Jag jobbar ju som konsult med globala framtidsfrågor och deltar varje år på ett antal konferenser där människor medverkar som är i världsklass inom sitt område, och läser mycket av forskare i många olika discipliner – även forskare som hör till världseliten. För mig känns hela debatten om postmodernitet som en begränsad grupp teologers lekstuga, och vissa filosofer, och kanske lite på kultursidor här och där, men de människor som handfast jobbar med att lösa världens problem inom FN, EU, regeringar, tanksmedjor, forskningsinstitut, företagens forskningsavdelningar – i de kretsarna möter jag aldrig någon debatt om postmodernitet. Det finns mer av ödmjukhet i vetenskapstron idag än för 75 år sedan, och större medvetenhet om antagandenas och värderingarnas betydelse i kunskapssökandet – men att beskriva detta som paradigmskifte, eller en förändring som radikalt förändrar förutsättningarna för hur vi t.ex. ska vara kyrka och kommunicera evangeliet i vår tid – jag tycker detta bara är nys. Men det är min tes, man får gärna försöka övertyga mig om att jag har fel.
Så ska vi diskutera detta i termer av modernitet/postmodernitet – då kör vi fast. Min tes är att kristendomen och kristna tron är eviga sanningar, höjd över tid och rum, kyrkan behöver anpassa sig efter sin tids språk och metoder, att vara jude för jude, och grek för grek, men själva trosinnehållet är höjt över tid och rum. Jesus kom till världen som världens frälsare, alla folk och stammar, alla generationer, och evangeliet kan därför inte begränsas till en viss kulturkrets.
Jag kanske krånglade till diskussionen genom att slänga in ordet objektivitet, det var bara en kommentar på min blogg, så det skrivs snabbt och inte alltid så genomtänkt. Men jag ser objektivitet som ett förhållningssätt, en strävan efter att vara förutsättningslös, att vara medveten om egna preferenser, värderingar och antaganden, att tillägna sig olika aspekter av fakta, att använda definierade metoder etc. Jag tror att vi människor inte kan vara helt objektiva, därför att vi är så begränsade i vår kunskap och förståelse, bara Gud kan vara absolut objektiv.
Det avgörande är att utgå från Bibelns kunskapssyn och Bibelns syn på hur man kan få tag i en verifierbar kunskap. Tycker att flera av kommentarerna förklarar detta på ett bra sätt. En kristen grundsyn måste ju bygga på att all kunskap utgår från Gud, och Gud har talat till oss och uppenbarat sig för oss genom Bibeln, genom Jesus och genom skapelsen. Och att Gud har gett oss Anden för att ge oss förståelse, tolkningsnycklar och skingra vårt mörker.
Är tveksam till flera av Olofs påståenden, bla. allt man kan komma fram till är tolkningar. Men det påståendet bygger ju på vissa kunskapsteoretiska utgångspunkter. Och jag tycker inte att Olof är konsekvent, eftersom han säger att det finns bättre och sämre tolkningar, hur kan man avgöra om en tolkning är bättre eller sämre om man inte utgår från något objektivt kriterium? Och hur kan man med den kunskapsteoretiska utgångspunkten hävda att Jesus har uppstått från det döda, det är bara min personliga och subjektiva åsikt, jag kan inte på något sätt hävda att det är sant, det är endast ett debattinlägg.
Och en empirisk-historisk kunskapssyn har också sina begränsningar. Vi kan ju ge en rad historiska stöd för att Jesus har uppstått, lärjungarnas vittnesbörd, t.ex. Men det är knappast mer än tolkningar för den kritiske. Ytterst handlar det väl om att Gud ger oss trons gåva, så att vi får den inre övertygelsen. Det är väl ett ganska Calvinistiskt färgat synsätt, tror jag, som teologisk novis.
Ja, detta är ett jätteämne och jag hinner inte gräva djupare än så just nu.