Kommentar om Åke Bonniers avhopp

Det här blir en tillfällig paus i NOD-debatten och den spirande debatten om att vara post-evangelikal. Det intressanta för mig med det sistnämnda är inte ordet, utan att bena ut skillnader i tankemönster som gör att jag och NOD-redaktionen delvis kommer till olika slutsatser om hur ett temanummer om äktenskapet ska läggas upp. Olof får gärna utveckla lite närmare hans förklaringar på detta.

Sedan tycker jag att det är synd att Åke Bonnier har lämnat Jesusmanifestationens ledningsgrupp. Vi har hela övriga året på oss att klara av våra teologiska debatter och sådant vi inte är överens om. Jesusmanifestationen handlar om den gemensamma nämnaren, och de som ställer upp på den tycker jag ska få vara med. Och är Åke Bonnier generös och vill vara ihop med alla oss evangelikaler och karismatiker tycker jag att han ska få vara med och att vi borde vara lika generösa. Tycker att Elisabeth Sandlund som själv är engagerad i Åke Bonniers församling har kommenterat avhoppet på ett bra sätt, och jag gillade också Emanuel Karlstens blogginlägg. Som evangelikal kristen ledare med hyfsat hög svansföring vill jag stryka under att jag gärna hade haft med Åke Bonnier. Han gillar säkert inte en del av mina uppfattningar, och jag gillar inte en del av hans, men tänk att få lovsjunga Jesus och proklamera Jesus ihop ändå. Eftersom jag med rask takt närmar mig min 110-årsdag (alla bloggläsare är välkomna på mitt 110-årskalas) så var jag engagerad redan i Jesusfestivalen 1974, och där fick alla vara med som ville vara med. Vi kunde inte kolla några teologier eller trosbekännelser som inträdeskrav. Bland annat var biskop Ingemar Ström med på ett hörn, och han var nog det mest liberala som fanns vid den tidpunkten.


Warning: count(): Parameter must be an array or an object that implements Countable in /home/mattlose/stefansward.se/wp-includes/class-wp-comment-query.php on line 399
  • http://jdfk-kefas.blogspot.com/2008/04/gud-r-inte-kristen.html Michael G. Helders

    http://jdfk-kefas.blogspot.com/2008/04/gud-r-inte-kristen.html

    Ta gärna en titt på min respons på en tidnings artikel av Åke Bonnier.

  • Håkan Sunnliden

    Broder,

    Jag läser gärna din blogg av olika skäl och känner i regel inget behopv av att uttrycka mina åsikter på den. Den här gången får jag emellertid veta att Åke Bonnier hoppat av. Jag hör inte till dem som har svår för att förstå det. Jag tror inte att ni i ledningsgruppentvekar när det gäller den kristna tron. Det är knappast skälet. Skälet är nog det motsatta. Åke Bonnier tvekar att bejaka den kristna tron. Jag lyssnade på honom i augusti 2008 och förstod att han bejakade andra religioner på samma sätt som han bejakar den kristna tron. Jag tror därför att du ska förstå detta beslut på samma sätt som Kajafas beslut i förhållande till Jesus.

    Gud välsigne dig i din fortsatta uppgift.

  • Eric

    Det är ingen större förlust för Guds rike att Åke Bonnier har hoppat av. Som kristen går det inte att halta på båda sidor. Det går inte blanda ihop kristendom och hedendom.

  • http://metrobloggen.se/roberths Roberth

    Se där du kommenterade iaf 😛

  • http://www.lyckligagranden.blogg.se danne o tompa

    Hejsan!

    Nu är vår låt om raplåt om Blondinbella klar, in o hör den om du vill skratta lite!

    Jobba på med bloggen, kramar från Lyckliga Gränden

  • http://efsidag.blogspot.com Andreas Holmberg

    ”Om dessa tiga skola stenarna ropa” – jag kommer så väl ihåg när jag i människor och tro hörde prästen i Svenska kyrkan Mikael Mogren prata med sin vän muslimen och poeten Mohammed Omar. Och Mogren sa att samma upplevelse av Gud som han fått i kristendomen kan man säkert få även i andra religioner. Och Mohammed Omar, muslimen, replikerade: ”Inte riktigt, va? Det där med inkarnationen…”

    Åke Bonnier är liksom K-G Hammar – som kallade sej en liten buddhist i samtalet med Dalai Lama – och Mikael Mogren så oerhört förstående, genuint sympatisk och öppen mot alla religioner och kulturyttringar. Men liksom K-G Hammar är han, anser jag, högst riskabel som ledare i kyrkan (som vanlig församlingsmedlem är han naturligtvis ofarlig och får gärna vara kvar).

    Vad gäller Jesusmanifestationen just håller jag nog med Stefan om att Åke gott kunde ha varit kvar i ledningsgruppen (han är ju trots allt pastor loci för Kungsträdgården åtminstone). Vi accepterar ju att romerska katoliker får vara med trots farliga mariadogmer – och de accepterar oss denna dag trots vår kätterska protestantism – vi accepterar ju Stanley Sjöberg himself trots att han på egen hand avskaffat helvetet (hur är det nu – finns det något att frukta efter döden eller finns det inte?) m.m. m.m.

    Och då ser jag nog Jesusmanifestationen ungefär som Jesusfestivalen 1974 som Stefan tar upp – en slags Jesus-temadag öppen för alla. (Vi VILLE ju ha med Svenska kyrkan i Stockholms stift – ville vi inte?). Stanley Sjöberg presenterade den ju också så i fjol, som en renodlat positiv sak utan nejsägeri och konfrontation. Men sen började han prata om manifestationen kristendomens ”revansch” (vilket fick Sändaren att reagera, lite väl kraftigt tyckte jag då) och senare började han framhålla att ”hans” jesusmanifestation VISST var en manifestation MOT något, t.ex. jesusbilden i Ecce homo o.s.v. Så då sprack ju (som vanligt) den där ambitionen att bara vara glad och positiv (vem kan vara det egentligen?).

    Nånting är dock lite konstigt med det här att Stanley, som visserligen var intitiativtagare men som sa sej vilja dra sej tillbaka inför årets manifestation, fortfarande tycks framträda som någon slags talesperson och ledare för manifestationen. Vad jag förstår har själva ledningskommittén med professor Möller i spetsen varit positiv till att ha med Åke Bonnier som pastor loci och representant för Svenska kyrkan. Är det Stanley eller är det ”invandrarkyrkorna” eller vilka är det egentligen som gjort klart att Åke Bonnier inte är önskvärd? (Han har ju absolut inte själv anklagat övriga ledningsgruppen för fundamentalism, homofobi el. dyl).

    Fast intet ont som inte har något gott med sej: en del spänningar och konfliktungar är nog inte fel om man vill få större medial uppmärksamhet än i fjol ;o). Hoppas bara att de inte får skymma Jesus.

  • Tomas Ander

    Delar inte Stefans uppfattning i denna fråga. Är glad för att Åke Bonnier hoppat av. Jag tror inte att det gynnar den kristna saken att den kristendomstolkning som Bonnier står för representeras i ledningsgruppen av Jesusmanifestationen.

    Intressant info av prästen Håkan Sunnliden. Tack!

  • http://jdfk-kefas.blogspot.com/2008/04/gud-r-inte-kristen.html Michael G. Helders

    http://www.youtube.com/watch?v=k8hxCZDnp2g hittade denna på youtube. Undrar hur många s.k. kristna i dag anser att detta är kristen undervisning.

  • Storm

    Den tolkning och bild av Jesus som Åke Bonnier företräder, är jag förvånad över att du Stefan anammar!?

    Bilden av Jesus, med ett ansikte av Musse Pigg, och en naken kvinnokropp, är hädelse..

    Vad man säger har ofta upptagit sinne och tankar så länge att det ger en fullständig bild av hjärtats inställning. Detta har Åke Bonnier gett fullt yttryck för in sin inställning till och bild av vem Jesus är.

    Undrar vad Johannes döparen hade kallat Åke Bonnier för?

    Tack Håkan Sunnliden för din kommentar.

  • http://himmelochjord.swedmedia.se stefan

    Storm, jag anammar inte alls Åke Bonniers syn på Jesusbilder. Däremot är jag så trygg i min egen tro, teologi och Jesusrelation att jag kan samarbeta med vem som helst, har bland annat skrivit två artiklar ihop med ärkeateisten Christer Sturmark senaste året. Det betyder inte att jag delar Sturmarks uppfattning om Gudstro. Kan jag samarbeta med Sturmark är det ganska oproblematiskt om Åke Bonnier finns med i något sammanhang. Däremot skulle jag vara bekymrad över om Jesusmanifestations inriktning och agenda skulle röra sig i en riktning där både ortodoxa, katoliker och evangelikaler skulle ha svårt att känna sig hemma.
    hälsn

    Stefan Swärd

  • Storm

    Stefan: Du skriver att du inte delar Christer Sturmarks uppfattning om Gudstro…fattas bara annat. Ditt samarbete med C.S. handlade inte om din Gudstro, konkret. Men när det nu handlar om Åke Bonnnier och vad han står för så handlar det om Gudstro..Guds ord om vem Jesus är och hur Jesus ser ut, och Åke Bonniers syn på just detta vem Jesus är och ser ut, är totalt oförenliga.

    Du nämner också Ortodoxakyrkan och Katolskakyrkan. Utifrån dessa båda kyrkors trosbekännelser, av vem Jesus är och vad Jesus gjort och står för, är nog dessa två kyrkor idag förvånade över dina åsikter om Åke Bonnier, angående Jesusmanifestationen.

    I samma ögonblick som Åke Bonnier bestämde sig för att lämna Jesusmanifestationens ledning, så korrigerades dess inriktning åt rätt håll, igen.
    Hälsn.
    Storm

  • Jan Sköld

    Jesus manifestationen o folkkyrkoteologi går inte ihop.
    Ska Åke Bonnier satsa på att bli biskop i Svenska Kyrkan , så minskar Hans chanser att bli biskop om han deltar i manifestationen.
    Den sekulära folkkykoteologin är den största cancersvulsten mot all evangelisation,mission som kantänkas,Folkyekotänkandet får bland annat följande nedslag. Det går inte att skilja kristna från ickekristna.allt är anonymt . De anställda i folkkyrkan är de synliga som genomför religiösa tjänster åt de anomymt troende kyrkotillhöriga.Svenska Kykans ledning utmärker sig på häpnadsväkande sätt från övrig kristenhet,Dogmatisk,etiskt ja på alla uppenbara sätt.
    Bakgrunden är liberalteologi o folkkyka.Avhoppet är helt logiskt.

  • Pingback: Aletheia — Blogg & Tankesmedja » Bloggarkiv » En naken kvinna med Mussepigg-mask()

  • Katta

    Jag är tydligen helt å banan, men en sak börjar jag förstå. Jag förfasade mig över en tv Gudstjänst där många religioner utövades i Uppsala domkyrka för ett tag sedan. Jag grät och ringde runt och undrade vad som hände! Nämnde detta här då Stefan talade om möte i Svenska kyrkan den 25 december och ingen reagerade märkbart. Nu förstår jag varför, detta är tydligen vardagsmat i Sverige i dag.

    Men en sak – darrande av vrede vill jag påstå – en kvinnokropp med Musse Pigg huvud må någon dåre använt namnet jesus på, men det var bara ett namn, som att det finns många som heter Jesus i t.ex. Sydamerika. NAMNET ÖVER ALLA NAMN, MIN FRÄLSARE JESUS KRISTUS, KUNGARS KUNG OCH HERRARS HERRE handlar det inte om i alla fall! Det kan jag garantera!
    /Katta

  • Stanley Sjöberg

    Jag vill gärna bekräfta att jag inte finns med i ledningen inför Jesusmanifestationen 2009. Ändå är det då att vi bor i ett land med yttrandefrihet och skälet till att jag reagerade offentligt var det påhopp som Åke Bonnier tillsammans med några kolleger riktade mot domprost em Hakon Långström. Precis som alla andra har jag den uppfattningen att om någon finns med i ledningen för en sådan arbetsinsats som Jesusmanifestatioen innebär, då kan man inte ena stunden häda och nästa stund lovprisa, ena stunden förnedra och nästa stund vilja förhärliga Kristus. Om man som Åke Bonnier inte helt tror på Bibelns vittnesbörd om på vilket sätt Jesus föddes in i mänskligheten, då är det inte heller enhet i tron på Jesus. Det finns en åsiktsfundametalism som förvånar mig, att jag inte skulle få yttra mig därför att jag är pensionär eller därför att jag förut arbetade med Jesusmanifestationen. Jag har rätt tillsammans med hela den internationella kristna gemenskap jag möter i Sydkorea, Indonesien, Pakistan och runt om i världen, att ta avstånd från hånet, föraktet och smädelsen mot Jesus Kristus som ska mötas av respekt och värdighet. Ni förvånar mig och jag ska med spänd förväntan se hur det blir den 2 maj med en sådan ny inställning till religiös mångfald.

  • http://jdfk-kefas.blogspot.com/2008/04/gud-r-inte-kristen.html Michael G. Helders

    Herr Sjöberg:
    Kanske John Piper här pekar på våran problem: http://www.youtube.com/watch?v=bVzhJKIGXHg&feature=channel_page ?

  • Tomas Ander

    TACK Stanley. Mycket bra.

  • Staffan D

    Skulle t.ex. Dalai Lama ha accepterat en bild av Musse Pigg som Jesus? Nej. Skulle kanske ayatollah Khomeini ha gjort det? Never. För dem är (resp. var) tron en viktig och allvarlig sak. Men för en svenneprälle går det tydligen bra att göra så!

    1900-talet var ett sekel då djävulens hantlangare hade (nästan) fritt fram: massmordens århundrade. Men 1989/91 störtade den ”vetenskapliga ateismens” riken samman, och nu är läget annorlunda.

    I DN 10 jan klagar Per Christian Jersild över ”religiös imperialism” (påven har sagt att människan är lika mycket värd att skyddas som t.ex. regnskogen! underförstått vi behöver inga herräktenskap), och dagen innan hade förre chefredaktören Bergström klagat över hatet mot humanismen (dvs gudlösheten). De där otäcka troende har blivit fler, och mycket mer högljudda!

    Pastor Bonnier tillhör också det förlidna seklet. Den tid då både tant domprosten i Uppsala och herr ärkebiskopen själv först hängde upp och sedan ivrigt försvarade en bild av den första nattvarden, där Jesus sitter iförd någon sorts klänning och har pumps på fötterna, och man längst fram ser en apostel i behå och korsett. En hund skulle enligt planerna ha suttit och beundrat jippot — men det gick inte att få den att sitta kvar. Trots skarpa tillsägelser drog den sig alltid ur spektaklet.

    Det här var förra seklet. Pastor Bonnier tror att liknande ting går för sig även nu. Men jag vet att det inte är ofarligt. Och då inte för att t.ex. någon korsriddare plötsligt skulle sätta svärdet mot pastorn. Det finns större makter än så i tillvaron!

  • http://shakabtseel.blogspot.com/ Hans

    Apropå ”Jesusfestivalen 1974” –

    Stefan, det var ju där ..! Jag som var helt nyomvänd på den tiden hade inte sådana inblickar i sammanhanget som du. Jag har fått höra uppgifter någonstans om att arrangemanget först hade planerats att gå under namnet ”Samling kring Jesus” som ju lät mycket mer seriöst. Uttrycker möjligen namnövergången från ”samling kring Jesus” till ”Jesusfestival” något av den allvarliga kampen mellan verklig, andlig väckelse – och blott och bart kommersiell – ”rörelse”, en orsak till att något någonstans brast..?

  • Katta

    Tack
    Michael G. Helders för länken! Fantastiskt och underbart!!!
    Visst, skrämmande och rannsakande, men fantastiskt och underbart!
    Frid
    /Katta

  • Pingback: Bonnier och Sjöberg: Inte ens fel när två träter. - Bengts Blogg()