Stefan Swärd

Allt mellan himmel och jord

Jag försöker använda nyårshelgen för utvärderingar och omprövningar. Allt kan jag inte skriva om på en blogg även om jag eftersträvar att vara personlig. Men vissa delar kan vara av allmänt intresse.

Ett av mina nyårslöften handlar om att förnya min personliga dagliga tid med Gud. Man fastnar lätt i att vara så upptagen med att tjäna Gud så att man försummar den personliga dagliga relationen med Herren. Och där behöver jag ta nya tag. Kommer bland annat att använda Psaltaren som en daglig bönbok. Luther tyckte att det var bästa bönboken, man behöver inte en massa tillägg. Läste häromdagen i Psaltaren att Herren är förtrolig med dem som fruktar honom. Och just denna förtroliga relation med Herren själv vill jag utveckla. Och det dagliga personliga andaktslivet är bästa botemedlet mot andlig torka, andlig utbrändhet och känsla av trötthet i sitt kristna engagemang. Trots att jag har läst Bibeln varenda dag sedan jag var 16 år (det var några år sedan) så  känner jag nu en ny aptit på att studera Bibeln.

När det gäller oss kristna och för Evangeliska Frikyrkan och våra församlingar upplever jag att det finns några stora utmaningar. Dels handlar det om den förnyade upplevelsen av Guds kraft och Andens gåvor i funktion. Det är så lätt att vara pingstvän eller karismatiker till läpparnas bekännelse. Men en sann pingstvän och en sann karismatisk kristen är den som lever i erfarenheten av Andens gåvor. Och detta behöver kopplas till vårt sociala engagemang. Andens gåvor behövs framförallt när vi möter människor i nöd och i stora behov. Det är ingen lyxvara för övergödda kristna. Och de är inte begränsade till kyrkbyggnader. Att frimodigt be för människor, på jobbet, på stan, hemma, bland grannarna, men även i kyrkan, och se Gud verka i människor liv, till frälsning, helande, befrielse, upprättelse, det är Andens gåvor i funktion.

Den andra delen handlar om det radikala lärjungaskapet och efterföljelsen till Jesus. Det är enkelt och bekämt att vara kristen i Sverige, och det är till och med ganska socialt accepterat. Men Jesus har utmanat oss att radikalt följa honom så att det kostar på, och får dramatiska konsekvenser i våra liv. För mig är hjärtefrågan i detta, att ta med mig Jesus ut på gator och torg, kvällar och nätter, och göra något för tonårsgenerationen. Att konceptet med Ungdomskyrkan Konnekt, och liknande satsningar ska sprida sig som ringar på vattnet. Jag märker de första små tendenserna till det.

  • Andreas Tofters

    Hej Stefan,

    Tack för din fina genomskinlighet! Upplevelsen av Gud som verklig måste ut på våra gator och till alla världens skrymslen. Karismatik behöver inte alltid vara forcerat och kopplat med ”amerikanska TV Predikanter” som kritikerna menar utan kan förmedlas med en mjuk ton, varm medmänsklighet kopplat till en stor portion frimodighet. Detta övernaturliga liv kommer främst från vårt privata böneliv som du talar om. Min önskan är precis som din att 2009 får vara ett år av större överlåtelse till Herren och en närmare levande relation med honom. Att inte bli ”privatkristen”, eller tillhöra ”De trötta Kristnas orkester” eller stanna i ”bitterheten maskineri” tror jag är stora utmaningar vi står inför detta år. Mer av Jesus i våra liv, det är det enda som gör skillnad, inte åsikter eller metoder. Hjälp mig Herre att brinna för dig!

    Kyrie Eleison

  • Tomas Ander

    Gott Nytt År – Stefan! Uppskattar din blogg mycket. Du har en mycket bra ”ton” i det Du skriver.

    Ser att Du engagerat dig i Jesus Folket inför Jesusmanifestationen. Mycket bra.

    En fråga: Hur ser Du på domprosten Åke Bonniers medverkan i ledningsgruppen för Jesusmanifestationen? Kan den kristendomssyn han står för – bl.a. ett bejakande av utställningen Uppenbar(a)t – verkligen gå hand i hand med den ursprungliga visionen som ligger bakom Jesusmanifestationen? Är inte risken uppenbar att Jesusmanifestationen mister sin udd med liberalteologiska företrädare som Åke Bonnier!?

  • Rodica Dobondi

    Gott Nytt År , Gud välsigne dig din familj och dina Nyårs löfte.
    Jag hade nästan samma löfte förra året .. Sedan upptäckte jag vilken välsignelse att ha 2 -3 timmar pendel tid dagligen. Bus , tåg , bus igen och en bit att gå. Tid med Gud.
    För 2009 bad jag honom lära mig komma in i Hans närvaro.
    Tack för läsningen på din blogg 2008.

  • Christer Roshamn

    Hej!

    Jag ser fram emot att läsa din blogg under 2009. Det är lite av spännnig att surfa in på sidan. Jag gör det nästan dagligen faktiskt. Jag hoppas på en förtroende ingivande karismatik i svensk kristenhet under detta nya år. (Anden driver oss hela tiden att fortsätta Jesu gärning) En av de nykristna ivår församling sade vid kyrkkaffet i söndags. ”Jag tror att det blir många nya i kyrkan i år.” Jag tror faktiskt han har rätt!

    Mvh

    Christer Roshamn

  • Rune Valter

    Mycket bra skrivet Stefan!

    Vi behöver leva i förnyelse med Herren varje dag. ”Lev i förnyelsen, möt Jesus varje dag…” Den personliga tiden med Herren är viktig. Gud håller på att göra något nytt i landet.

    Jag tror det är tid för Guds folk att ”spränga kyrkomurarna” och att nå ut till folket på gatan. Må 2009 bli det året!

  • http://www.deborah7.blogg.se Deborah

    Stor frid, Stefan, år 2009!

    Det var oerhört glädjande, att du vill söka Herren! Det är inte många idag som talar om Gudsfruktan….
    Vi fortsätter att be och….var välsignad!

    Och…..”Låt ingen bedra oss!”

    I Herren … Deborah :-)

  • Stefan Swärd

    Tomas,
    Det viktigaste är att visionen och inriktningen på Jesusmanifestationen ligger fast. Sedan är ambitionen att samla den hela bredden av kristenheten men jag tror inte att det påverkar inriktningen av att Åke Bonnier är med. Jag känner mig trygg med ledningsgruppens ordförande EFS-aren Lennart Möller, han kommer att se till att det inte blir svajigt. Man bör också komma ihåg att Åke Bonnier i sin roll som domprost, är chef till Carl Erik Sahlberg, så han står karismatiska och evangelika kristna nära, så han kan nog anpassa sig till detta.
    hälsar
    Stefan Swärd

  • S-E Sköld

    Stefan, ingenting i Bibeln vittnar, att Gud någonsin utfört Sitt verk, frälsningsverk, genom breda allianser. I Apg. berättas, att ”Ordet hade framgång”. Och sanningen är den, att Ordets sanningar är bland de första som får stryka på foten för de breda alliansernas skull: för i annat fall vore dessa inte möjliga.

    Guds stridsmän har alltid haft sanningen som vapen; d.v.s. Ordets svärd!

    Ps. 45:4 ”Spänn ditt svärd vid
    din sida, du hjälte, i ditt majestät
    och din härlighet.

    Och gå åstad, LYCKOSAM, i din
    härlighet, till försvar för sanning,
    för ödmjukhet och rättfärdighet, så
    skall dina högra hand lära dig
    underbara gärningar.”

    Mvh

  • http://www.deborah7.blogg.se Deborah

    Stefan!

    Varifrån kommer visionen om Jesusmanifestationen från början, vet du det?
    Vilka ‘dolda’ motiv kan ligga bakom detta, eftersom det definitivt inte är sanningen som står i fokus utan en sammanblandning av olika läror även om man ‘talar om Jesus’?

    Det är viktigt att pröva alla ‘visioner’ med Guds Ord för att inte gå vilse, och det står ingenstans i Skriften att visioner går före det redan uppenbarade och nedskrivna.

    Vad är det man vill göra ‘känt’ när man samtidigt inte predikar omvändelse från synd utan yttre ritualer som ett bevis på enhet?

    Kan du tänka dig Stefan, att det ligger ett bedrägeri i grunden bakom projektet som förvillar och vilseleder i stället för att verkligen ära Herren?

    Ordet = den rätta läran, det är oerhört viktigt…. Vilken prövning får de samlade ‘manifestanterna’ göra av ledarskapets utsagor eller visioner med hjälp av Skriften?
    Förekommer ingen prövning och lydnad under Ordet – då kommer inte Jesusmanifestationen från Herren utan är ett ‘köttsligt’ projekt som totalt saknar profetisk skärpa.
    Och då gäller….”Gå ut ur henne, mitt folk!”

    Mvh Deborah

  • Tomas Ander

    Tack stefan för ditt svar. Här vill jag ge ytterligare lite bränsle till debatten.

    Personligen tycker jag att begreppet ekumenik håller på att sönderkorrumperas i den svenska kontexten. Ordet håller på att mista sin ursprungliga mening och istället betyda att ”alla skall vara med”.

    För mig betyder ordet ekumenik att man samlas över samfunds- och kyrkogränser i Andens enhet på Försoningens och Bibelns grund. Pastor Frank Bartleman – en av ledarna i Azusastreet-väckelsen – skriver i sina dagboksanteckningar från väckelsen i Juni 1905: ”Ett underbart Andens verk har börjat i Los Angeles… vi hava nu kommit fullkomligt bort ifrån samfundsskrankorna. Guds eld faller.” (Huru Pingstelden Föll i Los Angeles sid 16-17.)

    Pastor Ulf Ekman radar upp tio grundläggande punkter på sin blogg om sann ekumenik. Punkt tio lyder: “Glöm aldrig att Jesus och Fadern vill enhet och att enhet är ett verk av den helige Ande.” Sedan kommenterar Ulf denna punkt på följande sätt: Jesus bad verkligen om att vi alla skulle vara ett, Joh. 17:21-23. Bara Anden kan på djupet dra oss samman så att Jesu bön blir en verklighet. Där Jesus bekänns som Herre, Bibeln erkänns som Guds sanna, tillförlitliga och levande ord och där Jesu fullkomliga försoningsverk på Golgata erkänns där har Anden något att börja arbeta med i våra liv.”

    Personligen tycker jag att vi som bibeltroende kristna skulle hållas oss till den ovan beskrivna ekumeniken. Men tyvärr så håller den svenska ekumeniken på att sönderkorrumperas.

    Jesusmanifestationen riskerar att bli ett exempel på detta. Istället för att hållas oss till sann ekumenik så förfaller vi till en kompromissfylld ekumenik där det övergripande målet blir att ”samla alla” istället för att hållas oss till den genuina betydelsen av ekumenik.

    På ledarplats i Världen idag 2009 01 05 står det: ”Stockholms stift kommer att välja ny biskop 2009. Sju kandidater är föreslagna av en rekryteringsgrupp. Något som aldrig hänt i kyrkans historia sker nu: tre av de föreslagna lever i lesbiska förhållanden och alla de övriga kandidaterna är för välsignelse av partnerskap.”

    Är det verkligen att verka ekumeniskt att samarbeta med företrädare för ovan exemplifierade ståndpunkter? Mitt svar är NEJ! (Men jag inser att min ståndpunkt håller på att bli allt mer udda i den svenska debatten.)

    Är inte dessutom domprost Åke Bonnier en av dessa sju kandidaterna till Biskopsstolen i Sthlms stift?

  • http://himmelochjord.swedmedia.se stefan

    Tomas,
    Jag håller med dig i stor utsträckning. Sedan tror jag att man måste skilja på den andliga gemenskapen man delar med andra kristna och där det finns en djupare enhet, och en mer officiell ekumenik, med kyrkoföreträdare som kanske står för en helt annan hållning än vad man själv gör. Men det kan vara bra att ha kontakt även där på samma sätt som man har kontakt med vem som helst, t.ex. politiker, kommunalråd, företrädare för andra organisationer, som uttryck för allmän kontakt i det samhälle man är verksam i.

    hälsar

    Stefan swärd

  • http://himmelochjord.swedmedia.se stefan

    Deborah,
    Visionären från början var Stanley Sjöberg. Och jag är övertygad om att det finns en tydlig inriktning på denna satsning.

    hälsar

    Stefan Swärd

  • S-E Sköld

    Stefan Swärd, om Du vill vara den Kristi – Guds – tjänare, som jag tro att Du både kan -och vill vara; en profetröst i vårt land, då måste Du, som alla andra som vill göra sådan tjänst: d.v.s. vara en sann Ordets tjänare och förvaltare, underkasta Dig villkoren: betala priset för detta/betala vad det kostar. En – och helt avgörande – kostnad klargör Paulus för i Gal. 1:9-11.

    ”Ja, som jag förut har sagt,
    så säger jag det nu åter: Om
    någon förkunnar evangelium
    för er, i strid mot vad ni undfått,
    så vare han förbannad.

    Är det då människor, som jag nu
    söker vinna för mig, eller är det Gud?
    Står jag verkligen efter att vara
    människor till behag?

    Nej, om jag ännu
    VILLE VARA MÄNNISKOR TILL
    BEHAG, SÅ VORE JAG INTE EN
    JESU KRISTI TJÄNARE.

    Ty det vill jag säga er, mina bröder,
    att det evangelium, som har blivit
    förkunnat av mig, inte är någon
    människolära”.

    Folket/fåren går inte vilse om inte ledarna/herdarna först gjort det; och fåren blir inte förvirrade, om inte ledarna/herdarna först är det. Och svaret/förklaringen till att såväl ledarna som i princip hela kristenheten i vårt land är vilse -och förvirrade, är att ledarna/herdarna vill behaga varandra.

    Med brodershälsningar!

    S-E Sköld

  • Tomas Ander

    Stefan:
    Jag håller med om att det kan vara bra att, som Du skriver, ha kontakt med dessa kyrkoföreträdare på samma sätt som man har kontakt med politiker, kommunalråd, företrädare för andra organisationer osv. Problemet är att det inte stannar på det planet. Allt för ofta övergår denna gemenskap i Gudstjänstfirande, och där, menar jag, att förvirringen och korrumperingen av begreppet ekumenik inträder. Att fira Gudstjänst är en andlig företeelse. Då handlar det inte längre om att man ägnar sig åt en mer ytlig officiell ekumenik. Då har det övergått till det mer ”djupare”, som du skriver. Genom Gudstjänstgemenskapen erkänner man att det finns en Andens enhet med den man firar Gudstjänst med.

    Jesusmanifestationen är en annorlunda Gudstjänst. Förra året bestod Jesusmanifestationen av att det firades Gudstjänster på en rad olika torg över Stockholmsområdet. Den avslutades med en stor gemensam Gudstjänst i Kungsträdgården!

    Jesusmanifestationen är ingen ytlig officiell ekumenisk tillställning. Tvärtom! Den är ämnad att vara en spjutspets av Ande och Liv. Låt oss akta oss för så att vi inte korrumpera sönder detta för landet djupt viktiga andliga initiativ.

  • S-E Sköld

    I vår tid, strax innan Jesu återkomst, då villolärorna/lärarna/apostlarna skall florera, allt enligt JESUS: ”för att om möjligt bedra jämväl de utvalda”, då har Guds Ande ingen armé att mobilisera – att ställa på fötter – för att avslöja alla dessa falska läromästare och deras förförelsekonster:

    Gud kan inte mönstra en armé mot villolärare/läror – för att avslöja dem – av sådana som skrivit fredsfördrag med dem; vilket de flesta kristna församlingsledare i vårt land gjort, under förmenande att det är att uppfylla Jesu önskan, att Hans lärjungar skall vara ETT, som Fadern och Sonen är ETT.

    Dessa som uppenbarligen frågar mer efter att vara ärade av varandra, än av Gud och frågar mer efter att tjäna ekumeniken, än att vara trogna förvaltare av Guds Ord.

  • http://www.deborah7.blogg.se Deborah

    Stefan!

    Tack för ditt svar! Jag förstår precis, att det måste vara en ‘tydlig inriktning’ bakom Jesusmanifestationen – men jag anar att det i botten handlar om jesuitagenda bakom sådana manifestationer.

    Herren säger att vi skall ständigt vaka och pröva allt med Ordet. Kolla noga, om det är meningen att villolärare skall presentera yttre ritualer sida vid sida med evangeliska förkunnare, som borde fokusera på Skriftens undervisning och inget annat.

    Vår motståndare är slug, kom ihåg det…..
    ………………..



Subscribe to Stefan Swärd