Jag försöker använda nyårshelgen för utvärderingar och omprövningar. Allt kan jag inte skriva om på en blogg även om jag eftersträvar att vara personlig. Men vissa delar kan vara av allmänt intresse.
Ett av mina nyårslöften handlar om att förnya min personliga dagliga tid med Gud. Man fastnar lätt i att vara så upptagen med att tjäna Gud så att man försummar den personliga dagliga relationen med Herren. Och där behöver jag ta nya tag. Kommer bland annat att använda Psaltaren som en daglig bönbok. Luther tyckte att det var bästa bönboken, man behöver inte en massa tillägg. Läste häromdagen i Psaltaren att Herren är förtrolig med dem som fruktar honom. Och just denna förtroliga relation med Herren själv vill jag utveckla. Och det dagliga personliga andaktslivet är bästa botemedlet mot andlig torka, andlig utbrändhet och känsla av trötthet i sitt kristna engagemang. Trots att jag har läst Bibeln varenda dag sedan jag var 16 år (det var några år sedan) så känner jag nu en ny aptit på att studera Bibeln.
När det gäller oss kristna och för Evangeliska Frikyrkan och våra församlingar upplever jag att det finns några stora utmaningar. Dels handlar det om den förnyade upplevelsen av Guds kraft och Andens gåvor i funktion. Det är så lätt att vara pingstvän eller karismatiker till läpparnas bekännelse. Men en sann pingstvän och en sann karismatisk kristen är den som lever i erfarenheten av Andens gåvor. Och detta behöver kopplas till vårt sociala engagemang. Andens gåvor behövs framförallt när vi möter människor i nöd och i stora behov. Det är ingen lyxvara för övergödda kristna. Och de är inte begränsade till kyrkbyggnader. Att frimodigt be för människor, på jobbet, på stan, hemma, bland grannarna, men även i kyrkan, och se Gud verka i människor liv, till frälsning, helande, befrielse, upprättelse, det är Andens gåvor i funktion.
Den andra delen handlar om det radikala lärjungaskapet och efterföljelsen till Jesus. Det är enkelt och bekämt att vara kristen i Sverige, och det är till och med ganska socialt accepterat. Men Jesus har utmanat oss att radikalt följa honom så att det kostar på, och får dramatiska konsekvenser i våra liv. För mig är hjärtefrågan i detta, att ta med mig Jesus ut på gator och torg, kvällar och nätter, och göra något för tonårsgenerationen. Att konceptet med Ungdomskyrkan Konnekt, och liknande satsningar ska sprida sig som ringar på vattnet. Jag märker de första små tendenserna till det.