Frågan om äktenskapslagstiftningen närmar sig slutspurten. I pipelinen ligger en könsneutral äktenskapslagstiftning. Det enda parti som opponerar sig är kristdemokraterna. Hägglund och hans partikamrater är värda allt stöd i detta. Följande fakta bör man tänka på.
1. Samtliga kyrkor och kyrkofamiljer uttryckte kritik i sina remissvar till en renodlad könsneutral äktenskapslagstiftning. Det är en konsekvent kristen linje. De värnar om äktenskapet mellan man och kvinna men vill inte vara diskrimerande mot homosexuella, man menar att nuvarande system med registrerat partnerskap skapar ett rättvist rättsskydd för homosexuella. En slutsats är att det endast är kristdemokraterna som lyssnar på denna kristna opinion. Inte ens broderskaparna gör det, utan kallar allt för kristen höger som uttrycker reservationer på detta område.
2. En ståndpunkt som finns inom mitt eget samfund, och som Sten Gunnar Hedin uttryckte på SVD Brännpunkt förra lördagen, är att skilja på äktenskapet som förvaltas av kyrkorna och att samhället och juridiken bara har en civilrättslig samlevnadslagstiftning. Det är ett sätt att lösa problemet. Men det är inte den lösningen som riksdagsmajoriteten är inne på, man önskar en renodlad könsneutral äktenskapslagstiftning.
3. För mig som evangelikal och baptistisk kristen är det emot min trosövertygelse och samvete att viga samkönade par. Jag grundar det på Bibelns undervisning (Rom 1 och 1 Kor 6 samt NT:s allmänna undervisning om äktenskapet). Det betyder inte att jag vill diskriminera människor med homosexuell läggning, men jag menar att äktenskapet är för en man och en kvinna. Den inställningen är inte unik, den är självklar för en katolik, en ortodox kristen, den världsvida pingströrelsen, den globala baptismen, men också en självklar inställning för andra religioner som Islam, Buddhister, Judendomen etc. Enda undantaget är mycket liberala kretsar inom protestantismen och judendomen. Diskussionen om äktenskapslagstiftningen visar hur sekulariserat Sverige är. Det är bara ett parti som överhuvud taget lyssnar på dessa religiösa minoriteter. Tyvärr har den kristna kyrkan som samhället i stort många gånger visat homofoba tendenser och visat bristande förståelse för människors brottningskamp med den sexuella läggningen. Det finns också en bred erfarenhet och tradition inom kristna kyrkan att aktivt hjälpa människor i deras brottningskamp på detta område, och inte bara fördöma.
4. Varför inte ge upp frågan? Stör det de heterosexuella paren om homosexuella par också får ingå äktenskap? Det begränsar väl inte för heterosexuella äktenskap – det ger bara mer frihet åt fler människor? En del evangelikaler vill att vi bara frånsäger oss vigselrätten och har vår egna vigslar i kyrkorna inför Gud. Sedan gör det inget om samhället har en könsneutral äktenskapslagstiftning, vi kan inte påtvinga kristna värderingar på dem som inte är kristna. Sedan får brudparet från den kristna kyrkan gå till kommunhuset och sköta det juridiska. Ingen blir väl påtvingad något med en könsneutral äktenskapslagstiftning? Det är ett snävt och ganska statiskt synsätt, det löser kanske problemen för EFK-kyrkor och andra kyrkor. En könsneutral äktenskapslagstiftning kommer i varje fall på sikt att bli ett hårt tryck mot präster som har teologiska och samvetsmässiga betänkligheter. Den könsneutrala äktenskapslagstiftningen kommer också att sätta hård press på dem som har en reserverad hållning till detta. Även mot kyrkor som har enskilda kyrkliga vigslar, även det kommer ifrågasättas om det inte görs könsneutralt. Pressen kommer öka mot människor som inte fullt ut bejakar det homonormativa samhället som växer fram istället för det heteronormativa samhället. Tyvärr fungerar det svenska samhället så att det ofta bara är en inställning som accepteras. En könsneutral äktenskapslagstiftning kommer att bli normerande för hela samhället, för skolans undervisning, för statens hantering av bidrag och andra förmåner och rättigheter, och kraven kommer att riktas mot kyrkorna att anpassa sig i synsättet, även om man avsäger sig vigselrätten.
5. I den jämförelsen är Hedins modell med en civilrättslig lagstiftning och som också förespråkas av en del EFK:are en betydligt bättre lösning. Det påtvingande inslaget blir mindre än med en renodlad könsneutral äktenskapslagstiftning. Man kan också tänka sig en sådan modell med en frivillig vigselrätt för trossamfund och kyrkor som så önskar. Modellen ger mer utrymme för samvets- och åsiktsfrihet än en modell med samkönade äktenskap.
6. En nackdel dock med en renodlad civilrättslig lagstiftning är att den ytterligare försvagar familjeinstitutionen för vanligt folk, de som inte bekänner sig som kristna och inte går i kyrkan. Som jag har skrivit tidigare på denna blogg, ett av de största problemen i tonårsvärlden är splittrade familjer, och dåliga relationer till biologiska föräldrar. Vilket i vissa fall skapar rotlöshet och identitetskriser för barn och tonåringar i en känslig ålder. En skrotad äktenskapslagstiftning kommer i varje fall inte att underlätta och stödja relationen mellan föräldrarna. Det gör inte heller det gayliberala samhället. Jag tycker att debatten alldeles för mycket handlar om de vuxnas rättigheter, istället för att handla om hur vi skapar bästa möjliga stöd för våra barn och tonåringar, och skapar bästa möjliga strukturer för att ge dem en trygg uppväxt.
7. Min argumentationslinje är följande, att behålla nuvarande äktenskapslagstiftning är bäst. Om detta inte är möjligt är en civilrättslig samlevnadslagstiftning en möjlighet, och där äktenskapsbegreppet förs över till kyrkorna, och saknar då ett juridiskt innehåll, blir endast en religiös institution. Den sämsta lösningen är en könsneutral äktenskapslagstiftning men med strikta riktlinjer för samvetsfrihet. Den allra sämsta lösningen är en påtvingande könsneutral äktenskapslagstiftning som också fungerar som en påtvingande norm för samhället, även för kyrkor som avsäger sig vigselrätten.
Det är bra att det i varje fall finns ett politiskt parti som i varje fall lyssnar på denna typ av ståndpunkter. Med den växande invandringen blir allt större andel av svenskarna religiösa på ett eller annat sätt. Hur ska våra sekulariserade politiker hantera detta? Hur ska man med sina fullständigt sekulära referensramar kunna förstå sig på alla muslimer, ortodoxa kristna, katolska kristna, pingstvänner från Afrika och Latinamerika, som ska integreras i svenska samhället – och för vilka det könsneutrala äktenskapet är en orimlighet?
Pingback: Klart att kyrkorna förlorar sin vigselrätt för eller senare... - Bengts Blogg()