Hälsningar från Köpenhamn

~ stefan

Nu är jag i Köpenhamn och återvänder till Stockholm sent ikväll. Var ute i går kväll med en jättesnygg brud på en fin restaurant och åt anka. Damen ifråga har jag varit gift med i 32 år, så varför ska man ha tråkigt tillsammans efter 32 år. Helromantiska kvällar är mysiga. Höll i går eftermiddag ett föredrag på en energikonferens arrangerad av Vattenfall och talade om energisystemets miljöutmaningar i framtiden.

Har kikat på debatten om entreprenörer. Delar helt inställningen hos Jonas, Samuel m.fl. att församlingen inte kan liknas vid ett företag. Det leder tankarna i fel riktning om man använder företagsmetaforer för att beskriva församlingen. För min egen del använder jag i första hand Bibelns metaforer av familjen, kroppen, trädet – när jag försöker förklara hur församlingen ska och bör fungera. Om jag har uttryckt mig på ett sätt att det leder tankarna i den riktningen, då var det inte ett bra sätt att uttrycka mig på. Jag tolkar dock nog ordet entreprenör lite annorlunda än Jonas & co. Ser det inte som en specifik företagsterm. Menar dock att ordet pekar i en riktning som är nödvändig för den kristna kyrkan i Sverige. Vi behöver fler personer som är djärva, nytänkande, kan hitta nya modeller och vägar för att vara kyrka på 2010-talet. För att vi ska kunna kommunicera evangeliet till de som lever på 2010-talet. Tycker att det är beklagligt att människor lämnar EFK för att vi är för företagsmässiga i tänkandet. Det behöver vi vara observanta över.

När det gäller titlar så tycker jag att vi igen behöver lyfta fram vårt baptistiska och frikyrkliga väckelsearv. I 1800-talets bönhus var det bröder och systrar som möttes, ett heligt prästerskap, ett folk av präster. Man tog avstånd från statskyrkans hierarkiska strukturer och ämbetssyn. Den troendes tjänst och alla lemmars betydelse, kom i förgrunden i de klassiska baptistförsamlingarna och bönhusen av första generationen. Det dröjde länge innan man började titulera ledare för pastorer t.ex. Frikyrkan har sedan professionaliserats och våra utbildningar har skapat en profession av lärare och pastorer, och det är en förändring i jämförelse med folkväckelsens första stadium. Tycker att vi mer behöver återvända till det allmänna prästerskapet.

Noterar att jag har fått in en hel del svar i min lilla informella läsvaneundersökning. Ska försöka åstadkomma en sammanfattande analys under helgen.


Warning: count(): Parameter must be an array or an object that implements Countable in /home/mattlose/stefansward.se/wp-includes/class-wp-comment-query.php on line 399
  • Ronny

    Du skriver bra Stefan Swärd. Undrar hur vår tids församling är ,och kan bli motsvarande och för de yngre och kommande generationnerna som för, och under Histiorien…

    Och vi ska nog inte jämföra mer än nödvändigt för då duger väl ingen ,eller nåt till sist .Och hur högt man ska läga riban för sitt liv och sitt sammhang och sin församling ,, kan man undra . Och utifrån vilka normer, och även relaterat till Guds Ord ? Det är ju tanckar man kan ha ,och behöva komma till Guds insikt om. Och hur långt man är på väg och bör gå vidare ,och se till att kunna gå vidare med sitt liv och sitt sammhang och sin kyrka på för vis med .Vicktiga frågor att ta hänsyn till …

    Jag är inte så mycket förennings männiscka längre ,och försammlings männiscka . Kanske hör det till tids andan , att invidualismen prioriteras fram för kollecktivet . Frågan är om det är positivt eller ej ???

    Och hur man kan återvända till nåt sånt som kärnfamiljen , och bonde samhället och kyrckan mitt i centrum igen, eller nåt likvärditg positivt, eller bättre…? Och vem som ska bry sig, och ta ansvar för det, är värt att funder på…

    Och om det skulle kunna var så att vi söcker för mycket kunskap och bildning så det avlägnar oss från de mindre privilegerade .Och i Histiorien och samtiden och analyserar forsckar, och förutser och ställer prognoser för framtiden .

    Så vi inte ser vår samtid ,och våra närmaste, och släckten, och vännerna ,Och männisckorna på vår skola och vårt Job och där vi bor och i vår kyrcka . Och livet där vi är och bor och täncker på. Och vad vi skulle kunna göra för fint av och för det och hur fint det är så vi inte värdesätter livet annat än våra visonner och mål . Så vi inte har hopp och intresse och vison för det nära , bara för det i fjäran , med visonner som atraherar mer . Som vi kan förverckliga oss själva och vårt liv med . Så att de minsta och de som behövde oss var inte behövda av oss…

    Frälsningen är ju ändå Jesus Herren, men vill vi leva i den med Honom ???För hans skull bara som han vill???

    Eller är det våra hägringar som vi längtar och ser och strävar emot bara . Som när vi kommit fram till dem igenom öcken torckan, så bara försvinner de . . För vårt Hjärta söckte inte Gud och Guds ricke och hans rättfärdighet först. utan annat ???

    Och så kommer vi aldrig bli ,och förbli en lycklig och trygg männiscka och förblivande Kristen . Som får sin törst efter liv släckt i nån ljuv oas imellanåt i världens öcken.i Gud bara i världen men inte utav världen För det man finner i världens öcken blir det bara och bittert och utorkande och död och ständig otilfredställese av bar för eller senare . Och man blir aldrig mät och otörstiga och tacksam och trygg och förnöjd . Och helt säcker på om det håller och finns kvar i längden . Även om det lovar högt och håller tunt och lämnar död efeter sig…

    Och hur som helst är allt under förgängelse och har ingen oändlighet i sig själv . Utom Gud , och allt endast som Gud vill det bara, igenom Honom…

    Och konsumtions och it samhället och allt vad det kallas ,och är har sin ändlighet på Jorden . Även samfund och kyrkor tror jag .. Och det är inte nödvändigt att hålla liv i de som fullföjt sin uppgift … Utan då skapar man nytt…

    Men männisckor kan vi inte byta ut mot andra och det levande livet och Gud och Guds Ord .Och nåden frälsningen igenom Jesus. Och oss kristna Guds församling .Och nästan och familjen och släckten och vännerna . Och folcket där vi bor och vår Jord . Vår Jord platsen Gud skapat för Männisckan att få dela livet med Gud och varandra på i tro hopp och kärleck enligt Guds Ords vishet .Och Guds trygga trogna vilja därefter. För vår tid för varje generaration ung som gammal ..

    Jag tror vi ofta missat det vesenligaste med livet igenom Gud och Guds försonning av bara nåd från Gud att få vilja tro på och leva i och mogna i och sprida liv och evangeliet igenom och vårda livet med . Och det är det som göra att vi aldrig kan kassera en männiscka eller livet eller Gud och Guds Ord och Goda vilja .Och det är försoningens mål. Kärlecken och gemmenskapen privat och allmänt. Utan den är oss inget till nån nytta…

    Och den finns alltid precis som Gud och Guds försoning med all sin nåd förnyelse och frälsning och välsignelse och frid som det alltid är bäst för stunden och på sickt. Och den är Gud själv och av och igenom Honom alltid . Så det fins hopp om forsatt liv och kyrcka i en modern tid och underkommande generationner . Där Evangelet tas emot alltid . Trots hur det måste var under tiden innan Himmlen , tror jag . Man kan aldrig göra en männiscka Helt stäld…

    Även om det blir så i det naturliga . Så finns evigheten kvar med Gud sen , om vi vill, och där blir allt väl Så vi har alltid nåt positiv att se fram emot och leva för ,och uppmuntra folck med frälsningens slutmål om inte annat att få Komma till Gud och Guds eviga Härlighet i Himmlen… För Jesus sa den som tror på mig ska leva om än han dör . så vad gör väl det om hela kyrckan avfaller och världen vänder Gud rygen . Och Guds tjännare , bar man själv blir kvar hos Gud . För då lever man i Guds härlighet för evigt för Guds skull till Guds ära enbart ändå anpassat till Gud till situtionnen som det blir bäst alltid i varje fall .Och inget är jämförbart med och bättre än det . som att avfalla från Gud just pga av andras avfall och att andra vänder Gud och församlingen ryggen eller oss för att vi förblir i tron ändå . Men , ingenting kan skilja oss från Guds kärlek i kristus Jesus vår Herre och evigheten i gemmenskap med Gud och de Heliga . som en av dem . Om vi vill Komma in i Guds Nåd och förbli i Guds Nåd som Gud vill. Och där synden överflödade överflödade nåden ännu mer säger ju sista versen Rom 5. Så Himmlens dörr står öppen för oss Heb 13:8 Jesus Kristus den samme igår och idag och för evigt… Och , ps 131:1 Guds nåd varar evinnerligen… Trots hur det är här på jorden innan evigheten hos Gud i Himmlen frid Ronny

  • http://blog.bahnhof.se/wb938188 Jonas Lundström

    Ronny. Jag vill bara upplysa om att du skriver väldigt långa inlägg ibland. I blogg-formatet passar inte detta riktigt, i alla fall inte om du vill att folk ska läsa det du skriver. Åtminstone jag tappar sugen för att läsa. Du framför säkert viktiga tankar och just därför skulle jag föreslå att du strävar efter att förkorta det du skriver och få fram huvudpunkten så att fler läser det du säger. Detta sagt av omtanke…