Stefan Swärd

Allt mellan himmel och jord

Joakim Wohlfeil har ställt frågor till mig om hur jag ser på Israel och mellanösternproblemet. Uppskattar tonläget i hans frågor.

När det gäller Hopp-kampanjen så var jag inte alls imvolverad i diskussionerna inför den. EFK hade ju då bara observatörsstatus i SKR så vi var då engagerade främst i frågor där vi själva visade intresse. Däremot fick jag med några få timmars varsel hoppa in och diskutera Hopp-kampanjen i en TV4 soffa med Diakonias Bo Forsberg. Sedan skrev jag en artikel på DN debatt som även Sten Gunnar Hedin och Rolf Roos från Frälsningsarmen skrev under. Det var ju flera år sedan, så jag minns inga detaljer. Men ett problem var att klara ursprungsmärkningen, det uppfattades nog som att en bojkottkampanj skulle slå mot Israel och så uppfattade dåvarande regeringen problemet. Sedan tyckte jag och jag tror att dåvarande regeringen tyckte lika, att en bojkott var felaktig för den var helt inriktad mot ena parten i en konflikt.

Frågan om Israel har inte varit enkel att hantera för oss kristna, varken i Sverige eller i andra länder. En aspekt är det kristna historiska arvet som är knutet till Israel och till det judiska folket. Man bör inte glömma att den kristna kyrkan växte fram inom judendomen från första början. De första apostlarna var judar, Jesus var jude, den första kristna församlingen startades i Jerusalem av judar.

En annan aspekt handlar om tidstecken och förkunnelsen om Jesu snara tillkommelse som inte minst har prägat min egen rörelse. Även om en Darbyistisk teologi har varit på tillbakagång och inom EFK finns idag olika teologiska synsätt men en gemensam grundsyn är tron på Gudsrikets fullbordan och Jesu tillkommelse. För min del menar jag nog att staten Israels tillkomst är något unikt i mänsklighetens historia och jag kan inte se det på ett annat sätt en som ett tidstecken, tillsammans med ett antal andra tidstecken. Jag tror också, trots att vi lever i det nya förbundet, jag vill tolka och förstå Rom 9 och 11 som att Gud fortfarande har en speciell plan för det judiska folket, men jag vet att det finns olika uppfattningar om hur dessa kapitel ska tolkas.

En tredje aspekt handlar om den faktiska politiska situationen och den konflikt och krigstillstånd som finns i området. Och där behöver man knyta frågorna till grundläggande kristen och humanitär etik, mänskliga rättigheter, icke-våld etc.

En fjärde aspekt som Joakim pekar på är situationen för de kristna i Israel och för de kristna församlingarna. Det är väl den grupp som har hamnat allra mest i kläm, och är utsatta både från muslimerna och från vissa judiska kretsar.

Så det finns fyra olika agendor och problem kopplat till situationen och man kommer till lite olika slutsatser beroende på vilket av de fyra perspektiven man betonar.

När det gäller den fjärde aspekten var det dock en fantastisk upplevelse för mig att vara med på en kristen förbönskonferens i Jerusalem för 6-7 år sedan när det var oroligt politiskt, och då judiska kristna, arabiska kristna och kristna från andra delar av världen tillsammans bad för fred. I vår kristna gemenskap upplevde vi att striden och motsättningarna inte existerade.

När det gäller den politiska situationen så tycker jag nog att Israel är den part som har visat störst vilja till fred. Efter första kriget 1948 var Israel redo att gå med på en fredsuppgörelse som obstruerades av den arabiska sidan. Efter kriget 1967 har Israel varit beredd att byta ockuperat land mot garantier för en stabil och långsiktig fred. Man har ju slutit fredsuppgörelser med Egypten redan i slutet av sjuttiotalet och sedan med Jordanien. Sedan har naturligtvis fredsviljan hos Israel varierat under årens gång, också beroende på vilken regering som har suttit vid makten.

Man måste dock komma ihåg att Israels konflikt handlar inte bara om palestinierna, det handlar om mycket större fiender än så. Det var inte många år sedan då Saddam Hussein försökte skjuta åtskilliga missiler mot Israel från Irak. Under senare år hotar Iran med militär aggression. Man får inte glömma bort att Israel lever med ett konstant hot att utplånas. Och därför har jag svårt med analyser som bara pekar ut Israel som ”the bad guy” i mellanöstern. Och där tycker jag att Diakonia har varit för ensidig i sin mellanösternanalys, vilket jag har påpekat vid flera årsmöten för organisationen.

Detta är ett jätteämne, bara några enkla och summariska reflektioner från min sida.

  • JB

    En liten notis, ”utsatta både från muslimerna och från vissa judiska kretsar”, tror nog att en mer rättvis bild är från en del muslimska och en del judiska håll, men det blir så lätt muslimer, men bara vissa judar! Det visar hur man värderar folk! eller?

  • http://himmelochjord.swedmedia.se stefan

    JB, det avgörande är ju hur verkligheten ser ut, och det kan vara svårt att bedöma i detta fall. Jag uppfattar det som att det är främst minoriteter inom dagens Israel som är diskriminerande mot de kristna. Israel har ju ändå ambitionen att vara en modern demokrati enligt västerländsk modell med religionsfrihet och grundläggande mänskliga fri- och rättigheter. Därför skrev jag ”vissa judiska kretsar”. Men att Israel som helhet skulle vara förföljande mot kristna, det är mer än vad jag känner till.
    hälsar
    STefan Swärd

  • http://enbart.blogg.se peter pc carlsson

    Hej

    !989 reste jag med nattåg ner till Berlin. Vi var några kompisar som reste genom dåvarande Östtyskland. Vi var euforiska av glädje för att muren föll. Denna eufori höll på att kosta oss livet. Beväpnade vakter kom in och väkte oss mitt i natten och sod där med K-pistar och skreck Passport BITTE!!!

    Situationen var så löjlig att vi skrattade så att vi grät. Det höll på att gå illa. Vakterna hade inte insett att världen förändrats, deras makt var slut.

    När muren rivits, vilket jag fysiskt var med och gjorde, så uppstod en underbar glädje. En känsla av samhörighet, vi, vi som lever hör samman, vi skall aldrig mer låta oss delas av några murar.

    Muren igenom Tyskland var en skamfläck, en fläck som vi både vill sudda ut och bevara för att minnas och aldrig upprepa.

    Men bara några år senare upprapas det, murar byggs på nytt, denna gång på ockuperad mark.

    Jag finner inga ord för detta, Naturligtvis är det murarna som Israel bygger som jag syftar på. De är inget annat än skamliga. Liksom Israels bosättningspolitik och ockupation av Palestina.

    Jag skulle önska att det fanns sanning i det du skriver om att Israel vill fred. Men den viljan bygger då på att det sker en omvändelse under galjen. Israels agerande är tyvärr en stor sorg. Visst kan jag ibland förstå varför de agerar som de gör. Men rätt har de inte att förtrycka ett annat folk.

  • JB

    Stefan, hur ser du på Israels behandling av sin egen arabiska minoritet, angående de olika lagar vad gäller ägande osv. Är det enligt västerländsk praxis också? Jag har inget till övers för palestiniernas styre, de är genomkorupta, men jag ser ett stort problem med israel också. De försöker stå för en västerländsk demokrati, men dels deras benadling sina egna araber, och även de nomadiska grupper är under all kritik. Sedan den utbyggnad av de olika bosättningar som bara fortsätter, trots alla möjliga avtal, muren som byggs på palestinsk mark, inte sin egen, den otroligt inhumana av behandlingen av palestinier som inte har rätt att ta sig till sjukhus osv. När man ger order till unga män att behandla andra människor så här så är det då inte ett folk att vara stolt över!

  • http://monicaolssonkolkman.blogspot.com/ Monica

    Stefan, från trovärdiga källor högt upp i anglikanska kyrkan har jag hört ganska mycket om Israels systematiska agerande för att köpa upp arabiska tillgångar i tex östra Jerusalem. Också de arabiska kristna är utsatta för detta.
    Jag får intrycket att det inte handlar om en utsatthet från enskilda judiska grupper, utan det är något som är sanktionerat av staten.
    När man tar upp det brukar det alltid hänvisas till att de arabiska invånarna säljer frivilligt, de ser ofta bara en framtid genom att emigrera, men det oroar mig.
    Kommer det att finnas några arabiska kristna i det heliga landet i framtiden?
    Är det riktigt i att bara skylla på muslimsk extremism? (Som är ett jätteproblem, det förnekar jag absolut inte!)
    Vad har Israel för ansvar?
    Hur ser du på detta?

  • Niklas

    Det finns ett antal murar i världen. Bl.a. Mellan USA och Mexiko, Nord och Sydkorea, Marocko och västsahara och det ryktas om att Saudiarabien bygger en mur mot Iran. Men det är bara en mur som uppmärksammas, varför?

    Varken Kurderna, Baskerna m.fl. folkslag har något eget land. Varför tar ingen parti för dessa?

  • Joakim Wohlfeil

    Hej Stefan

    Får jag börja med att säga att jag också uppskattar ditt tonläge.

    Känns också intressant att vi uppenbarligen har en del gemensamma teologiska rötter i synen på Isarel som jag känner inte alltid varit lätt att brottas med. Jag känner vi måste ifrågasätta en del dåligt undervisning/teologi som vi tyvärr gjorde oss skyldiga till inom frikyrkligheten, medan det finns andra delar som man definitivt kan behålla.
    Jag tror det funnits ett problem inom frikyrkan att drömbilden om Israel krockat med verkligheten, precis som det inom vissa delar av den politiska vänstern funnits idelabilder av den palestinska sidan. Sen har det i bägge läger funnits de som hanterat denna konflikt genom total förnekelse, och därifrån börjat klassificera de som påpekat att verkligheten är mer komplicerad för pro- det ena eller andra.

    Det finns några saker i ditt svar som jag inte håller med om, men det vore roligare att diskutera än att träta om. Jag tar gärna emot alla synpunkter på Diakonia´s budskap under de senare åren och berättar naturligtvis hur vi arbetar, skulle nog kunna överraska dig positivt på en hel del områden.
    Historiken med HOPP-kampanjen kan man alltid diskutera men jag hittar inte några bojkottkrav utan som sagt bara kravet att det dåvarande avtalet skulle respekteras, hade jag själv jobbar med en liknande kampanj idag hade jag nog utgått från en liten annan argumentation, exempelvis uppmana folk att köpa äkta Isareliska varor…Men som sagt det är historia idag.

    Om du skulle har tid så träffas jag gärna för att diskutera. Vänligen Joakim

    En kort kommentar till Niklas och andra som skrev om murarna, det finns ett enkelt skäl att USA´s mur mot Mexico, EU´s murar etc.. inte diskuteras på samma sätt det är att alla länder precis som Isarel har rätt att bygga i princip vad de vill för at skydda sin befolkning på sitt eget territorium. Skulle USA försökt nygga en mur inne i Mexico kan vi nog förutsätta att den internationella kritiken blivit minst sagt hård.
    Man skall inte glömma att den seriösa den juridiska kritiken mot Isarel barriärbygge endast riktar mot de delar som ligger på ockuperad mark, där är den precis som Marockos mur i Västsahara olaglig (för den som vill engagera sig mot Marockos folkrättsvidriga barriär i Västsahara så kan man exempelvis gå med i Kristna Fredrörelsen http://www.kfr.se)

  • http://himmelochjord.swedmedia.se stefan

    Några kommentarer, JB – man kan ha synpunkter på hur Israel har behandlat sin arabiska minoritet. Men de har ändå behandlats så pass väl så de har hellre bott kvar i Israel än t.ex. flyttat till arabiska grannländer. Varför skulle de vilja vara kvar i Israel om det var så dåligt? De har ju inte varit någon massrusning till PRO- eller Hamasstyrda områden? Jag har besökt arabiska hem i Israel, de har det tufft och besvärligt, men de är ännu tuffare för dem som bor i områden som är styrda av Hamas eller PRO. Jag tycker dock att Israel inte minst för sitt anseendes skulle borde ge dem ännu mer av rättvist och fullvärdigt medborgarskap.
    Monika – Israel köper upp arabiska tillgångar. Jag kan inget närmare om detta. Men är det fråga om korrekta och riktiga affärer med marknadsbetalning, inga påtryckningar eller annat med i bilden, är det frivilliga affärsöverenskommelser – tycker jag inte att det finns anledning att moralisera över det.
    Joakim – finns har det funnits en drömbild av Israel. I ett grundläggande avseende är det en stat bland alla andra, med de svagheter och tillkortakommanden som alla länder har. De värnar förstås om sina medborgares intressen och sin säkerhet. Man får dock inte glömma det säkerhetshot som de Israeliska medborgarna har levt under sedan 1948. Eftersom Israel har blivit en fristad för judar från hela världen som ska samsas på ett mycket litet geografiskt område, bör man inte bara moralisera över att man försöker något utvidga områdena. Efter en fredsuppgörelse med Egypten så släppte man all ockuperad mark från kriget 1967, så Israel är beredd att byta mark mot fred. Men en sådan uppgörelse har ännu inte varit möjlig när det gäller Västbanken och Gasa, även om man har kört ut sina bosättare från Gasaremsan.
    hälsar
    Stefan Swärd

  • Joakim Wohlfeil

    Hej igen Stefan

    Du berör nåt viktigt när du skriver att Isarel har rätt att värna sina medborgares intressen och säkerhet. Isarel (och andra stater) har tillockmed en skyldighet att göra det.

    Däremot måste man våga diskutera vad som isåfall gynnar denna säkerhet, du skriver själv att hotbilden är mycket större och då är frågan om några kvardratkilometer land extra är svaret. Jag träffade för inte så länge sen en bosättare som ursäktade att hans barn kastade stenar på palestinska barn som ville gå till skolan med”Vet du inte att Irans president hotar Isarel med kärnvapen…”. Jag tror ingen av oss som lyssnade förstod hur stenkastning och spottloskor på palestinska barn minskade kärnvapenhotet från Iran.
    Jag tror inte alla Kristna som hamnat på fel sida om barriären och inte ens till Påsken får besöka Gravkyrkan minskar stödet för Hamas, som de själva säger så vill de ju inte ens in i Isarel utan bara röra sig mellan olika palestinska områden.
    Tänk om behandlingen av palestininerna bara istället väcker hat som minskar säkerheten. Man skall inte glömma att en majoritet av både palestininer och isareler fortfarande faktiskt vill ha fred och kan tänka sig eftergifter gentemot andra sidan för att detta skall bli verklighet, det är heller ingen hemlighet att terror mot civila, övergrepp, raketer, diskriminering faktiskt försvagar fredsviljan på båda sidor.
    Flera av mina Isareliska vänner har berättat hur meningslöst det känns att under värnplikt och reptjänst bevaka chekpoints mellan olika palestinska områden iställer för att vakta Isarels gränser.
    Jag själv stod i våras bland andra sörjade och lade en blomma utanför en Judisk bibelskola i Östra Jerusalem där 8 ungdomar just skjutits ihjäl, förövaren (som följts av fler senaste året) kom just från Palestinska områden som Isarel önskar annektera och därför prioriterade mer land framför säkerhet.

    Nyligen träffade jag en Isarelisk högerpolitiker som med uppriktig sorg diskuterade dilemmat Gaza, hur han menade att även Isareliska politiker hamnat i en återvändsgränd där ideen att isolera Gaza blev ett misslycknade som Hamas och andra militanta grupper istället tjänat på, medan den vanliga befolkningen lider (och nu är frågan nästan om de militanta verkligen vill bli av med blockaden….).

    Som kristna går det inte att komma förbi hur kristna palestinska ickevåldsledare utvisats och bestraffats med groteska straff för sitt ickevåldsmotstånd mot ockupationen, en Israelisk UD-tjänsteman berättade på ett möte (där flera svenska politker deltog) hur man varit djup oroad av hur man skulle hantera en situation där palestininerna i stor skala krävde sin rätt med ickevåldmetodik. Detta var innan självmordsbomberna gjort sitt intåg, här hotades ju inga Isareler liv så det är uppenbart att territoriella ambitioner kom före säkerhetsfrågan.

    Så man kan ju inte säga att Israel alltid styrts av säkerhetstänkande när man byggt bosättningar och expanderat. På samma sätt som de palestinska och arabiska ledarnas omsorg om det palestinska folket folk varit deras största ledstjärna.

    Man skall inte glömma att ockupationen blivit korrumperade och makthungriga palestinska politikers svar på all kritik mot deras styre (Diakonias partners publicerade nyligen en mycket uppmärksammad studie av MR-brott och övergrepp mellan palestinier)

    Men jag ser alltså inte problem med att Isarel vidtar åtgärder som skyddar sin befolkning, problemet är det man gör som inte kan förklaras ur säkerhetssynpunkt.

    Men, med allt detta sagt så tror jag det är farligt att söka de enkla svaren. Du nämner just vådan av att moralisera vilket jag inte heller tror på av skälet att min moral aldrig kommer bli allmängiltig.
    Det är därför Juridiken är ett bättre redskap (även om den också har brister ). Men då hamnar man också i läget att för med trovärdighet kunna fördöma exempelvis Hamas folkrättsvidriga attacker, så måste man försöma brott som Isarel begår (och naturligtvis omvänt).

    Nu kom vi en bit bort från synen på de kristna och de teologiska perspektiven. Med stor ödmjukhet för att detta är svårt tror jag att en uppfattning som varit en olycka är vi kopplade omsorgen om Israel till exakta territoriella angivelser som faktiskt inte är viktiga i NT, som jag ser det är Jesus minst sagt tydligt att hans rike inte är av denna världen. Eller tro att värdsliga politiska ideologier är samma sak som evangelierna, om man tror det mänskliga förnuftet kan sättas högre än Bibeln tycker jag det luktar liberalteologi, och då är det lika illa om man kompletterar Bibeln med Karl Marx eller Benjamin Nethanjahu.

    Men som sagt detta är ett jätteämne….blir nog lite långt reda ut enbart i skrift.

    Vänligen Joakim

  • Joakim Wohlfeil

    Hoppsan, vådan av att sitta för sent och skriva för långa inlägg bestraffade sig direkt 😉

    För att undvika alla missuppfattningar så skall meningen i 6é stycket i förra inlägget naturligtvis vara ”….på samma sätt som de palestinska och arabiska ledarnas omsorg om det palestinska folket INTE varit deras största ledstjärna…”

    Allt gott !! Joakim

  • http://monicaolssonkolkman.blogspot.com/ Monica

    Stefan, jag ska göra min fråga lite mer precis. Har Israel inget ansvar för att den kristna befolkningen försvinner?

  • http://dessaminaminstabroder.blogspot.com/ Dessa mina minsta broder

    Idag kom jag med buss fran Bethlehem ( Vastbanken) Passerade checkpointen till Israel utan att vi i bussen behovde visa pass eller bagage, ar detta sakerhet ? vi hade kunnat ha med occh minst 200 kg dynamit och 3 extra passagerare.

  • JB

    Stefan, Det är väl inget argument att de inte har flytt. Ska man kunna göra etnisk rensning genom att straffa en befolkningsgrupp. Tänk över dina argument. Inte sa du väl så om de svarta i Sydafrika när det var apartheidlagar! Att de inte vill bo på de palestinska områdena är väl uppenbart med de ledare som styr där!.

    Jag tycker att anseendet spelar ingen roll utan. Antingen har man en stat är demokratisk och har samma regler för alla medborgare, eller så får man stå för att man är rasistisk, och om man tycker det är OK att öka sitt liebensroom genom att fördriva sina grannar.

    Jag tror nog att Olmert hade rätt när han nyligen uttalade sig i frågan och sa att om vi ska få fred måste vi lämna tillbaka de ockuperade områdena. Tyvärr kan såren redan vara för djupa, på båda sidorna. Frågan är om det blir någon fred utan att ena sidan blir likviderad av den andra!



Subscribe to Stefan Swärd