Stefan Swärd

Allt mellan himmel och jord

Nu sitter jag i en stuga i Hemavan och skriver, tillsammans med hustrun Eva och två av barnen, på semester. Är totalt mörbultad efter ett försök att under en dag vandra från Hemavan till Viterskalsstugan i Vindelfjällen, och försöka ta sig upp på Norra Storfjällets topp, och sedan gå tillbaka – på en dag. Rena självmordsprojektet.

Nu lämnar jag tillfälligt FRA och tar upp en annan fråga.

11 juli skrev jag ett inlägg om Evangeliska Frikyrkans stora ungdomsfestival i augusti – Frizon. Alexander har skrivit en kommentar och frågat om varför jag uttryckte en skeptisk inställning till Tomas Andersson Wij. Är det inte yttrandefrihet på en konferens som EFK ordnar. Det är en bra fråga av Alexander, som egentligen berör stora frågor.

Ett kristet samfund driver sin verksamhet utifrån en kallelse och vision från Gud. Att gå ut med evangeliet om Jesus, göra Jesus trodd och känd, och efterföljd, grunda församlingar, och uttrycka vår tro i ett socialt engagemang är några av grundstenarna för all Evangeliska Frikyrkans arbete. När vi ordnar en konferens är det för att främja dessa mål. Att bara driva religionssamtal eller bara skapa plattformar för olika sorts religiösa budskap är inte vår kallelse och uppdrag, och det gäller alla kristna samfund, som drivs utifrån en vision och inriktning.

Jag tycker nog att Allhelgonakyrkan, och även Andersson Wij i olika utspel, böcker m.m. uttrycker ett tydlig markering mot de värderingar och teologi som t.ex. EFK står för. Jag tror inte att de skulle uppskatta om man sade att vi står för i stort sett samma saker. Jag har t.ex. utvecklat tankegången något i en krönika i Världen Idag där jag skrev en kommentar över Olle Carlssons bok (prästen i Andersson WIjs kyrka) om en kristendom för ateister. Vi måste våga peka på och prata om att vi rör oss i väldigt olika riktningar idag, inom ramen för det som kallas kristna kyrkan. Det är mycket som händer under kristen täckmantel som jag inte kan ställa upp på. Jag tror inte heller på att det är särskilt bra för ett samfund att bara ha högt i tak som ledande princip, det blir så spretigt att det blir fullständigt konturlöst och avsaknad av en gemensam inriktning.

Men när detta är sagt tycker jag att vi i vår verksamhet måste tillåta olika inslag, och det är inte alls självklart att alla gäster, artister, föredragshållare vi bjuder in står för exakt samma saker som vi gör. Jesu verksamhet och möten var inga kliniskt rena föreställningar, utan alla sorts folk var med. Och även fariseerna och saduceerna (som var de liberala) fick utrymme att ställa frågor, och Jesus hade en hel del debatter med dem vid sina möten. Det är ofta uttryck för en osäkerhet i vad man själv tror på om man aldrig kan samverka eller ha någon form av dialog med dem som inte tycker likadant. Jesu budskap blev ännu tydligare när fariseerna och saduceerna fick konfrontera honom öppet på hans möten.

För min personliga del tror jag på en kristendom som är tydlig i sin teologi, och i EFK betonar vi vår koppling till Lausannedeklarationen, baptistiska profilen, karismatiska öppenheten, missionsfokus m.m. Och allt detta förutsätter en tydlig hållning till evangeliet om Jesus, som jag tror att Tomas Andersson Wij inte helt skriver under på. Och den grundhållningen präglar alla typ av initiativ som vi är inblandade i. Men jag tror samtidigt på en öppen kyrka, som är så trygg så att man i vissa situationer kan samarbeta med vem som helst, och leva nära det samhälle som vi verkar i. Och noga följa tidens strömningar i både kyrka och samhälle, och leva i en dialog med detta.�

  • http://www.lettiska.se Janis

    En förmodad auktoritet måste finna sig i att bli betvivlad, och åter bevisa sin ståndpunkt. Då tror tvivlaren ännu mera och starkare på auktoritetens åsikt.

    Vad säges om en fräsig debatt i TV mellan extrem-höger och extrem-vänster med bra debattledare? Eller militanta veganer och några jordnära bönder som diskuterar livsmedelsindustrin? Eller någon som tycker allt prat om växthuseffekt bara är trams för en så liten nation som Sverige? En som låter bägge komma till tals? Lars Adaktusson t ex? Eller Göran Skytte? Det skulle dra klart många tittare. Uppfriskande samtal och gapskratt i TV-soffan över de despotiska idéer vissa drivs av.
    :-)

    Kan inte Evangeliska Frikyrkan försöka få igång sådan debatt, med kristendomen som ledljus och varför den kunde vara ett alternativ till dessa knas-rörelser? Har inte TV-Inter någon glädje att satsa på något ovanligt?

    Eller kolla om man inte kunde få Stanley Sjöberg i någon bra TV-debatt?

    Man skall inte vara rädd för TV-debatter, att ställa upp på och arrangera sådant. Med Jesus törs man vandra där ingen förut varit.

    Jag inbillar mig att Evangeliska Frikyrkan borde söka upp sådana som inte direkt är medlemmar i samfundet. Det är väl inget fel på Stanley, att man inte kunde samarbeta med honom? Eller många andra för den delen heller??

  • http://www.lettiska.se Janis

    Kolla här:
    http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/artikel_1488829.svd

    Detta är ytterligare ett tydligt exempel på vad vi som kristna måste upptäcka, lära oss och agera genom ifall vi VERKLIGEN vill ha till olika politiska förändringar.

    Här berättar Carl Bildt om spelet bakom kulisserna. Det finns massor av sådana här kulisser, som vi som vanlig Medelsvensson inte får se in bakom. Vi får se en felspeglad sak i TV, radio och tidningar. Eller en massa tyckande på bloggar (ursäkta! Detta är en bra blogg). Insändare i tidningar om vad kloka gubbar och gummor spetsfundigt kan sno ihop i texter, hur än korta och rappa de är i käft och penna…lurar oss bara.

    Detta är en mycket bra text. Full av lärdom om hur det egentligen går till.

    I princip kommer ytterst få av oss som läser vad Stefan eller jag skriver här, att komma in i dessa kretsar. Men vi kommer att möta dem som gör så. Vi kan tala med dem. De kommer att tänka på vad vi säger. Icke oberörda.

    Menar vi verkligen vad vi säger, när vi vill ha till förändringar och andra politiska beslut? Hur tror ni att sådana blir till??
    😉

  • Kristoffer

    Instämmer helt! ”Låt degen förbli osyrad.” (1 Kor 5:6-7) Söker vi ett genombrott i Sverige genom tillbedjan som musiken i högsta form erbjuder? Tillbedjan som vi behöver i Sverige. Eller söker vi nån sorts flummig enhet med samhällets utrycksformer?

    ”Purity and freedom we cannot separate them” /Jason Upton

    Schysst med Stefan Swärd blogg! ska lägga in den bland bookmarks.

  • Alexander

    ja, det stämmer.
    Men jag tror att vi som står för Bibelns budskap måste möta dem som inte riktigt står för det. Vi kan inte låta dem hålla munnen på dem, för då håller dem munnen på oss om vi försöker säga nåt till dem.
    Vi ska inte vara rädda eller främmande för det dem vill säga, utan vi måste veta att vi har svar, och om vi aldrig tillåter dem säga nåt, kommer vi aldrig veta om vi har svar på deras frågor.
    Apologetik
    En armé med apologeter är vad Sveriges alla ifrågasättare väntar på!
    Och de som är apologeter måste möta dessa ifrågasättare utan ”en hand som vill hålla för munnen på dem”.
    Likt den ödmjuke Stefan Gustavsson som du säkert är bekant med.

  • Kristoffer

    När man inbjuder en sångare att sjunga på scen ger man den auktoritet. Det är en viktig skillnad från dem debatter som Stefan Gustavsson håller på med och från dem debatter som Jesus höll! Ska vi ge världen auktoritet i församlingen? Mina tankar går till Matt 6:23:
    ”Om nu ljuset inom dig är mörker, hur djupt blir då inte mörkret?” Jag vet inte vad Frizon tänker på men det de gör skrämmer mig.

  • Roger Gustavsson

    Det är glädjande att se att du är på hugget Stefan när det gäller FRA och annat, exempelvis skriverier tillsammans med Sturmark. Så friskt med en kristen röst som inte bara ekar i de kristna katakomberna, utan också ute på torgen!

    När det gäller Andersson Wij så har han en lyrisk ådra och finstämda melodier. Jag lyssnar ibland på ”blåa berg”, ”Hälsingland” etc. Och självklart behöver vi inte vara oroliga för folk som står för en annan tro eller teologi än vi själva. Men jag förstår inte varför väckelsekristna arrangörer år efter år ger plattform åt en artist med hans preferenser. Därför håller jag på Kristoffers linje i den frågan.

    Vår vilja att verka kulturellt vidsynta leder oss nog så ofta till ljumhetens hala sluttningar.

    På tal om sluttningar så var Annica och jag också i Vindelfjällen i slutet av juli. Men vi nöjde oss med att gå från Hemavan till Viterskalsstugan, upp till Norra toppen och sedan ner till stugan för att sova. Till Hemavan först nästa dag. Det räckte mer än väl och fötterna har blånaglar som ett konkret minne från nedstigningen!

  • http://forumtaw.coz.bz/ Magnus

    Hej,

    missa inte forumet kring Tomas Andersson Wij.

    http://forumtaw.coz.bz/



Subscribe to Stefan Swärd